Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.
Ta en valfri ekonomisk kris. Tulpanmanin i Holland på 1630-talet, börskraschen 1929, eller 2008 års finanskris, till exempel. Priset på respektive tulpaner, aktier och fastigheter har stigit, och stigit, tills det en dag slutar stiga.
Marknaderna hamnar i fritt fall och det som var värt en miljon igår är värt noll idag. I marknadernas ruiner strövar ett gäng ekonomer runt och undrar två saker: vad hände just? Och vad kan vi göra nu?
En av dessa ekonomer heter Tore Ellingsen, är professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och har en mycket enkel förklaring till vad som just hände.
“Jag tror att kriser uppstår för att något händer med penningvärdet”, säger han.
Alltså: värdet på pengar förändras, saker börjar gå dåligt.
Det ska kanske förtydligas att det inte är vad som helst som “händer med penningvärdet”, utan en mycket specifik sak. Värdet på pengar ökar – deflation.
Deflation har länge varit fiendernas fiende för ekonomer. Ett samhälle med deflation fungerar inte, och det tar lång tid att återhämta sig.
“När deflation inträffar vill inte folk handla som vanligt, man vill inte anställa som vanligt, och det blir en fruktansvärd arbetslöshet”, säger Tore Ellingsen.
Varför uppstår då det ökade penningvärdet?
Enligt Tore Ellingsen handlar det om ekonomins allra mest grundläggande koncept: utbud och efterfrågan.
Det finns en efterfrågan hos många människor att spara, och de kan göra det i till exempel tulpaner, fastigheter eller aktier. Sedan händer något som förändrar värdet på dessa sparformer, och människorna väljer då att flytta sitt sparande till någonting annat: pengar.
Istället för att äga aktier vill småspararen ha pengar på kontot. Istället för att äga fastigheter vill det stora pensionsbolaget ha räntebärande statspapper (en skuld i pengar). Det har med andra ord blivit en ökad efterfrågan på sparandeformen “pengar”, och pengar beter sig som vilken annan sparandeform som helst: när efterfrågan ökar, ökar också priset. Men till skillnad från de andra sparandeformerna så blir en värdeökning av pengar förödande för samhället.
Om man tänker på pengar som en resurs som det blivit hög efterfrågan på, så finns det enligt Tore Ellingsen en sak man kan göra för att bekämpa deflationen: tillgodose efterfrågan.
“Det vi argumenterar för att man ska göra i ett sådant läge är att trycka mera pengar”, säger han.
Om man skapar tillräckligt mycket nya pengar, kommer inte värdet på pengarna att öka, och deflationen kan stävjas.
“Jag menar kanske inte i form av kontanter, utan i form av räntebärande statspapper”, säger han.
Med andra ord skulle man öka statsskulden – vad staten sedan gör med pengarna är inte det viktigaste, så länge man tillgodoser efterfrågan på dem.
Det stora motargumentet mot att trycka pengar har såklart varit att motsatsen till deflation ska inträffa, att landet ska drabbas av en allt för stor inflation. Men Tore Ellingsen menar att det inte är en särskilt stor risk.
“Det var det man trodde 2008, när inte Obama fick expandera skulden. Sedan dess har Trump ökat skulden väldigt mycket mer, och det har inte blivit inflation. Det är mycket som talar för att det fanns en stor efterfrågan för de här tillgångarna, och man kunde tillgodose den”, säger han.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.