"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Argumenten för indexfonder – passivt förvaltade aktiefonder som ska följa ett index – är många. Kärnfullt summerat av Småspararguidens Patrick Seigbahn är huvudargumentet enkelt: “Det är billigt”.
Avgifterna på de aktivt förvaltade fonderna (fonder där förvaltare väljer ut bolag som de tror kommer avkasta bäst) äter upp avkastningen, och över tid överpresterar indexfonderna de aktivt förvaltade fonderna. När en aktiv fond faktiskt slår index finns det inget forskningsbelägg för att de ska kunna upprepa det. Som sparare har man alltså i genomsnitt sett sina pengar växa mest i indexfonder. Dessutom kräver de väldigt lite förkunskap för den sparande.
Det är nog ingen särskilt vågad gissning att säga att indexfondernas överprestation också är det som har lett till att allt fler också väljer dem. Enligt siffror från Fondbolagens Förening hamnade mer än 98 procent av alla pengar som hamnade i något slags aktiefond i just indexfonder.
Men samtidigt som en ständig debatt kring aktiv förvaltning mot indexfonder rasar börjar en annan fråga aktualiseras: vad händer med bolagen när allt större ägande hamnar i passivt förvaltade fonder? För de stora indexfonderna spelar det strikt talat ingen roll vilka företag det äger, så länge ägandet i dem återspeglar index.
“Det är svårt att se en indexfond ta ett möte med en ledningsgrupp för att prata jobbiga hållbarhetsfrågor”, säger Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin fonder, som sysslar med aktiv förvaltning.
Han pekar också på indexfondernas frånvaro i valberedningar och på bolagsstämmor.
“Det är inte riktigt den typen av bolagsstyrning som är gynnsam för företagande”, säger han.
Patrick Siegbahn, som förespråkar indexfonder, håller med om kritiken.
“Tittar man på hur de stora indexfonderna beter sig så är de inte alls lika engagerade i de här bolagsstyrningsfrågorna”, säger han. Samtidigt menar han att utifrån ett konsumentperspektiv så är det ingenting som reflekteras i fondernas prestation. “Det är inte så att man väljer en aktivt förvaltad fonder för att man tycker att det här fondbolaget är så duktiga på att företräda en på bolagsstämmorna”, säger han.
Men han ser en potentiell risk om indexfondernas ägande skulle fortsätta växa.
“Om de skulle bli superstora och äga, säg, hälften av alla bolag. Någonstans kommer det börja kännas för dem, att de behöver engagera sig. De kommer behöva engagera sig i så fall. Antingen att de anlitar någon, gör en deal med de aktivt förvaltade fonderna, eller att de gör som de aktivt förvaltade fonderna och faktiskt engagerar sig”, säger han.
Samtidigt är Erik Sprinchorn noga med att understyrka av att vi inte är i närheten av den situationen i Sverige. Av den totala fondförmögenheten så ligger fortfarande bara 18 procent i indexfonder, även om det är en växande andel.
“Det återstår att se var det här landar någonstans, men tar man konsumentperspektivet så är det väldigt svårt att väga in det här perspektivet i sitt fondval”, säger han.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Uppdatering: med länk till Kapitalets podcast.