"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här". Alla människor ägnar inte karriären åt sin barndoms stora intressen. Niklas Hallström, å andra sidan, gör det. ”Jag är uppvuxen i en bilfamilj, med en pappa som jobbade på ett svenskt bilföretag. Jag var sjukligt intresserad av bilar när jag var liten”, säger han. Intresset yttrade sig på flera sätt. Niklas fann ett stort nöje i att tvätta de bilar som hans pappa regelbundet kom hem med. Han hade också en entreprenöriell ådra, och tvättade bilar åt andra. Och så var det det vanliga: biltidningar och bilmodeller. Sen blev han vuxen, köpte sin första bil (en Lancia), pluggade på universitetet, och äntrade arbetslivet. Först en tid på ett leasingföretag, och sen på den nya auktionssajten Mr Bid. Internet var glödhett. ”Det var fantastiskt kul. Det gick väldigt fort och var oerhört lärorikt. Det var i en period också, mellan mars 1999 och mars 2000 som det bekant gick upp, upp, upp, och sen rakt utför”. En av utmaningarna i att driva auktionsverksamhet på nätet är att få dit användarna. Niklas och hans kollegor mobiliserade då Sveriges frimärkssamlare. Dels eftersom de antogs vara entusiastiska köpare och säljare, vilket stämde, men också eftersom att frimärken lät sig skickas enkelt och billigt med posten. Sen kom krisen och Mr Bid blev uppköpt. Men Niklas och hans kollega Daniel Harder stod kvar med en idé. När leasade bilar återlämnas till leasingbolagen, säljs de vidare till Sveriges bilhandlare. Och eftersom det redan då fanns över 200 000 leasingbilar på svenska vägar, så var det många bilar som skulle säljas varje år. Den processen, å andra sidan, sköttes på det gamla hederliga sättet: med faxade listor. ”Att sälja leasingbilar var helt analogt. Det fanns så mycket lågt hängande frukt. Man kunde börja beskriva bilarna, och visa bilder, för bilarna då såldes utifrån ingen information alls, mer än ett registreringsnummer och en bilmodell”, säger Niklas Hallström. Niklas och Daniel visste det mesta om att köpa och sälja på nätet, men kunde inte bygga hemsidor. För att kunna demonstrera produkten för potentiella kunder, ritade de bilder. ”I vissa fall var det till och med så att vi lade på sådana här overhead bilder. Vi skapade olika skärmdumpar på hur vi ville att systemet skulle se ut, men knappar och funktionalitet. Och det visste vi ju ganska bra vad som behövdes. Och så såg vi till att ha snygga bilder på bilar”. Sen tog de bilderna och gick till leasingbolagen – alltså bolag som äger tusentals bilar som har leasats till företag och privatpersoner. Och efter en tid lyckades de få till en affär med marknadens största företag: Swedbanks leasingbolag. ”Det var ju eufori, för vi kände att nu hade vi en start på en relation med det största leasingbolaget, och som faktiskt hade en tradingavdelning som sålde bilar på ett mer analogt sätt”. De drog igång sitt bolag, som de döpte till Trading Solution. Här, å andra sidan, slutade första akten i Niklas och Daniels företagsbygge. Efter ett säljmöte med en potentiell kund, blev Niklas istället erbjuden ett jobb. Han accepterade, och föreställde sig att han nu kunde lära sig allt om leasing, och samtidigt förse sitt och Daniels bolag med en ny kund. Det gjorde han också, men han blev kvar på jobbet i fjorton år. Under tiden gick deras företag på sparlåga. Men när Swedbank 2015 skulle upphandla all hantering runt försäljningen av leasingbilar, bestämde sig Niklas och Daniel för att gjuta liv i sin idé på nytt, och lämnade ett anbud. De vann, startade upp Trading Solution på nytt, och sålde 8 000 bilar åt Swedbank bara första året. Det var en succé. ”Vi hade kunnat sälja 10 000 bilar till, för det var bara en övervakning av auktionerna”. Ganska snart började kunderna efterfråga hjälp även med hanteringen av bilarna. För två personer som drivit en it-verksamhet var det en helt annan sak att faktiskt hämta, inspektera och leverera bilar. Men de grubblade inte så mycket, utan hyrde en parkeringsplats i Kungsängen med plats för 300 bilar, anställde en testare, och körde igång. Problem uppdagade sig omedelbart. ”Vi insåg att testa bilar med papper och penna, och markera skador och mätarställning… efter två dagar insåg vi att det här aldrig kommer fungera”. I stället byggde de en egen inspektionsapp, men alldeles oavsett hur mycket de effektiviserade sin hantering av bilarna, så stod det snart klart att kapaciteten var otillräcklig. 2015 inspekterade de 150 bilar. Året därpå inspekterade de 1 700 bilar. Sen blåste taket av verksamheten, och Trading Solution inspekterade 7 000 bilar. Det blev en ohållbar situation, och Niklas och Daniel såg sig om efter en mer långsiktig lösning. Under 2018 hittade de och köpte ett militärt flygfält en timma söder om Stockholm, varpå platsbrist inte längre är något problem. ”Det blev en aha-upplevelse och har varit en nyckelfaktor till vår framgång – att vi inte behöver tacka nej till någon kund av utrymmesskäl”. Å andra sidan finns det andra saker att bekymra sig över. Den svenska leasingmarknaden har vuxit lavinartat under 2010-talet. För slutkunden innebär det möjligen en smidig lösning, men för leasingbolagen utgör detta en utmaning, eftersom priserna på begagnade bilar faller. Niklas och Daniel har därför kopplat upp sitt system mot europeiska handlare, för att i möjligaste mån undvika att den svenska marknaden mättas på bilar. Under alla omständigheter är det dock drag i verksamheten: under 2019 sålde Trading Solution omkring begagnade 14 000 bilar. "Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
