Stefan Lundell: Feghet hotar att ta kål på de svenska bolåne-utmanarna

fintech Bolån
Stefan Lundell: Feghet hotar att ta kål på de svenska bolåne-utmanarna

Stefan Lundell

Medgrundare och reporter

Breakis Stefan Lundell vill se mer mod.

LÄS OCKSÅ: 3400 miljarder i bolån – därför hamnar bara smulor hos heta bolåne-startups (och så kan det förändras)

På min första lektion i nationalekonomi skrev min lärare upp ett antagande på whiteboard-tavlan.

Innebörden var att vi individer, liksom marknaden i stort, alltid handlar rationellt. Det som drev oss alla var en och samma sak – maximal avkastning till minsta möjliga risk.

Efter han skrivit klart vände han sig om till oss studenter och konstaterade:

“Det här gäller så klart bara i teorin, inte i verkligheten”. 

Jag tänker tillbaka på den här episoden efter att ha intervjuat några av Sveriges största institutionella investerare.

Visst, de ger mig en rad rationella argument till varför de avstått från att investera i någon av bolåneutmanarnas nystartade fonder. Det handlar om avsaknad av rating-betyg, för låg likviditetspremie och stelbenta placeringsdirektiv. Men samtidigt tror jag också det finns en hel del feghet bakom de uteblivna miljardinvesteringarna. 

Eller som en rutinerad förvaltare uttrycker det:

“Stefan, finansbranschen är skittråkig – allt nytt är konstigt och farligt”.

Jag känner själv igen mönstret från riskkapitalbranschen. Där stångade sig svenska venture capital-fonder år efter år sig blodiga i jakten på kapital från svenska pensionsfonder. Jag minns särskilt ett samtal med en frustrerad Pär-Jörgen Pärson på Northzone:

“Vi får inte ens träffa AP-fonderna och de andra svenska institutionerna. Nu får vi bara kapital från utländska investerare”, sade Pär-Jörgen Pärson då.

Några år senare utsågs han till en av Europas framgångsrikaste riskkapitalister och fonden som de svenska institutionerna ratade visade fantastisk avkastning. Men då hade såklart institutionerna och därmed de svenska pensionsspararna missat tåget.

Bakom pensionsjättarnas ointresse att ens träffa Pär-Jörgen Pärson och de andra VC-fonderna låg en kombination av både rationella och irrationella skäl.

Investeringar i venture-fonder kräver rätt omfattande research (due dilligence) och det var i många fall svårt att motivera uppbyggnaden av den kunskapen i organisationen. Dessutom handlade det om betydligt mindre investeringar jämfört med om man gick in i en så kallad buyout-fond (som investerar i större och mognare företag). Förvaltar du 100 miljarder så spelar en investering på 200 miljoner kronor i en venture-fond nästan ingen roll medan en investering på 2 miljarder i en buyout-fond absolut kan göra skillnad.

Det fanns alltså en del rimliga motargument till varför pensionsförvaltarna gav kalla handen till Pär-Jörgen Pärson och de andra riskkapitalisterna. Men frågan är om det alltid var dessa skäl som i praktiken låg bakom de uteblivna investeringarna?

Från flera förvaltare fick jag nämligen också höra att det fanns en slags "DI-effekt" som fick dem att dra öronen åt sig. Det handlade helt enkelt om att tjänstemännen på pensionsbolagen var rädda att bli uthängda på Dagens industris förstasida för någon misslyckad investering de indirekt varit med om att finansiera genom en vc-fond.

Även i investeringscaset som bolåne-utmanarna erbjuder finns det en liknande PR-risk, att bli en del av något som slutar i fiasko. Risken är inte stor, men den finns där alltid i nystartade projekt. Och varför, som tjänsteman på någon av de svenska pensionsjättarna, chansa?

Nej, bättre då att avvakta till marknaden växt till sig, rating-instituten är på plats och likviditeten ökat.

Problemet är så klart att om ingen av de tunga aktörerna vågar ta första steget så tar den positiva spiralen aldrig fart.

Naturligtvis är förvaltarnas främsta ansvar att skapa så bra avkastning som möjligt på svenskarnas pensionspengar. Men för att lyckas med det uppdraget krävs en vital och innovativ finansmarknad. I det sammanhanget skulle bolånefonderna fungera som en positiv injektion.

Därför borde de svenska pensionsjättarna redan idag våga trycka in ett gäng miljarder i bolåneutmanarnas fonder.

I morgon kan det vara för sent.

Det här är en del i Breakits stora bolånegranskning – läs alla artiklar här.

Läs mer

Techbolagen som betalar bäst lön – vi har kartlagt 225 heta företag i Sverige

Emil Hansson tvingades lämna Rocker – nu ska han hjälpa Hemma Bolån att gasa

Detaljen i nya lagen – som låter banken sabba för bolåne-startups

Läs fler artiklar
LÄS MER