Sök

Paypal köper Tink? Jag tog mig in på kontoret i jakten på sanningen

TinkCreadesLundells vecka

Daniel Kjellén, grundar på Tink till höger i bild.

Stefan Lundell

Stefan Lundell

Medgrundare och reporter

Breakits Stefan Lundell gav sig ut på fältet – när fintechstjärnan vägrar att svara.


Till en början var det rätt odramatiskt.

Finansmannen Sven Hagströmers investmentbolag Creades flaggade fredagen innan jul att de sålt av en större aktiepost i fintechbolaget Tink.

Jag ville veta vem som köpt aktierna. Men jag fick inget svar. Creades hänvisade mig till Tinks vd och grundare Daniel Kjellén – som lade locket på.

Min journalistiska instinkt skrek att här fanns en bra story. 

Och jag hade dessutom en tydlig idé om hur jag skulle dra fram den i ljuset.

I tisdags skred jag till verket. Genom att utnyttja en skrivning i Aktiebolagslagen kan vi journalister (och alla andra också för den delen) nämligen kräva att få den så kallade aktieboken i vilket svenskt aktiebolag som helst. Aktieboken ska alltid finnas tillgänglig på bolagets huvudkontor och i förteckningen framgår vilka aktieägarna är. 

Så därför hade jag goda förhoppningar om att få klarhet i vem som köpt Creades aktier – och det började bra. Tink-chefen Daniel Kjellén lät visserligen först lite konfunderad över min begäran men fann sig snabbt och skickade mig vidare till finanschefen. Han skulle hjälpa mig med aktieboken.

Men sen blev det tyst. Finanschefen svarade inte i telefon och när han till sist hörde av sig via SMS var beskedet att han var på semester. Först den 21 januari hade han möjlighet att visa mig aktieboken. 

Det var ett besked jag under inga omständigheter tänkte acceptera. Särskilt inte som jag från en annan källa fick veta att Tink-ledningen “snart” skulle gå ut med ny information.

Nu gällde det att agera snabbt. Igår eftermiddag stegade jag därför in på Tinks kontor i centrala Stockholm och bad att få träffa finanschefen personligen. Till en början möttes jag av en härlig gästfrihet. Receptionisten bjöd in mig i Tinks lounge på sjunde våningen med formidabel utsikt över stan, fixade te och bad mig vänta.

“Mötet är snart klart. De sitter faktiskt där inne”, sa receptions-killen med en nick mot ett konferensrum.

Då ökade pulsen markant hos mig. Jag satt bara några meter från konferensrummet och kunde utan problem spana in. Där satt hela Tinks ledningsgrupp och digitalskärmen på kortväggen avslöjade att “Upcoming event” stod närmast på dagordningen.

Jag resonerade med mig själv – var det företagsspioneri eller journalistisk research jag höll på med?

Innan jag kom på något bra svar avbröts jag i mina tankar. Det var den manliga receptionisten som var tillbaka. Nu var han inte lika trevlig och tillmötesgående längre:

“Vi har inte möjlighet att ta emot dig idag. Du får återkomma en annan dag”, var hans besked.

Men jag vägrade att lämna lokalen. Finanschefen satt bara några meter ifrån mig och enligt lag var han (eller någon annan av företagets representanter) skyldig att visa mig aktieboken. Aldrig att jag tänkte ge mig nu när jag var så nära.

“Du vägrar alltså att lämna lokalen?”, sa receptionisten som nu var märkbart störd av hela situationen.

Det var jag också. Svetten började bryta fram i ansiktet men jag framhärdade:

“Han sitter ju där inne. Jag vill prata med honom idag”.

Då gav receptionisten upp och lommade iväg genom korridoren. Några minuter senare var ledningsgruppen färdig. Kvinnor och män släntrade ut ur rummet. Sist av alla kom finanschefen. Han log ansträngt, hälsade och visade in mig i konferensrummet.

Nu skulle jag äntligen få svar på min fråga – vem var det som köpt aktierna?

Hot om fängelse

Men jag blev gruvligt besviken. Finanschefen upprepade bara samma budskap, gång på gång:

“Vi kan tyvärr inte hjälpa dig förrän den 21 januari”.

Agerandet var faktiskt anmärkningsvärt. Nu var jag på plats på huvudkontoret. Det skulle ta högst fem minuter för dem att ta fram informationen. Ändå vägrade man. Om jag gjorde en polisanmälan så riskerade ansvarig på Tink böter eller fängelse upp till ett år.

Varför tog man en sådan risk? För mig var det uppenbart att man ville dölja en större ägarförändring i bolaget. Särskilt som jag, via en källa, fått bekräftat att det inte bara var Creades som sålt aktier. Flera andra Tink-ägare hade nyligen också gjort försäljningar. 

Men vem var köparen? Mitt bästa tips är den amerikanska jätten Paypal. Redan i somras köpte betalbolaget en mindre post i Tink. Jag gissar att det är Paypal som nu ligger och tankar aktier i Tink. Kanske lägger de ett bud på hela bolaget?

Några svar från Tink fick jag i alla fall inte under gårdagen. I hissen ner från kontoret stötte jag av en slump på Tink-grundaren Daniel Kjellén. Jag närmast vädjade till honom – kan du inte i alla fall ge mig en hint om vad som är på gång så jag inte hamnar helt fel i mina spekulationer? 

Men Daniel bara log och skakade på huvudet.

Trevlig helg!

PS. Har du fakta i målet? Maila mig!

Läs mer