Så bytte de ekonomiskt system – för 150 miljoner invånare

Kapitalet
Så bytte de ekonomiskt system – för 150 miljoner invånare

Michail Gorbatjov var Sovjets sista ledare. Foto: TT/Istockphoto

Breakit

När Sovjet kollapsade så övergavs också planekonomin. Men hur går det egentligen till när man byter ekonomiskt system i ett land med 150 miljoner invånare?

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".

När Sovjetledaren Michail Gorbatjov berättar i ett tv-tal på kvällen den 25 december 1991 att han ska avgå kommer det egentligen inte som en överraskning för någon. Sovjets fall är redan ett faktum och Gorbatjovs avgång är närmast en formalitet. Men när formaliteterna är avklarade ska det faktiska arbetet påbörjas på riktigt – arbetet med att förvandla den tidigare sovjetrepubliken Ryssland, som nu är den självständiga nationen Ryssland, från kommunistisk planekonomi till en kapitalistisk marknadsekonomi. Och hur gör man det?



Örjan Berner var Sveriges ambassadör i Moskva mellan 1989 och 1994. Dagarna efter Gorbatjovs avgång är det julfest på ambassaden. Stämningen i rummet är allt annat än uppsluppen.



"Det var ju inte så egendomligt egentligen. För det första hade de förlorat sitt fosterland, och för det andra sina besparingen i den mån de hade några. Deras släktingar i Ukraina bodde dessutom nu i en annan stat och de förstod att alla möjliga dramatiska konvulsioner väl var att vänta", säger Örjan Berner.



Den 2 januari 1992 tar Ryssland det första radikala steget mot marknadsekonomi – en majoritet av priserna släpps fria. En reform som hade ett brett stöd hos befolkningen. Det som saknades var en verklig förståelse av vad det innebar.

"Den allmänna attityden var lite så här, jaha, det är väl bra med marknadsekonomi, men någon måste ju bestämma priser, alltså vilken myndighet är det som ska bestämma det, det var lite attityden, berättar Örjan Berner. 

Berner var själv på plats i Moskva och blev vittne till hur gatorna fylldes av kiosker som sålde varor som det under många år varit brist på. Något som såklart uppskattades av befolkningen som ägnat rätt mycket tid de senaste åren åt att stå i kö. En vara som den nya regeringen bestämde sig för att inte låta marknaden bestämma priset på var råolja. En väldigt viktig exportprodukt. 

"Det innebar ju att det bildades möjligheter för företagsamma personer att köpa olja till ett fast pris som var en bråkdel av det pris de kunde få utomlands för samma olja. Det där gjordes ju i ganska stor utsträckning."


Steg nummer två i projekt göra-ryssland-till-en-marknadsekonomi var att försöka privatisera näringslivet. Något som gjordes delvis med hjälp av vouchers. Alla medborgare fick vouchers, som man kunde använda för att vara med och buda på aktier i statliga företag som skulle auktioneras ut. 

"De flesta trodde väl inte att de här kupongerna skulle kunna ge något nämnvärt så om det kom någon och sa att du får en vodkaflaska eller två för dem så tog man väl det erbjudandet rätt ofta. Så på detta sätt samlade ju då de som opererade på det där viset ihop ganska många vouchers och kunde därmed så småningom ta över företaget, berättar Örjan Berner. 

Efter ett intensivt första halvår stannade reformarbetet delvis upp, men förändringarna i det ekonomiska systemet var tillräckligt omfattande för att vara omöjliga att riva upp. Planekonomin var ett minne blott. Men inte utan att det hade sitt pris. 

"90-talet för de flesta ryssar är ett trauma, vad som hände var att priserna steg med en rasande fart, alla dina tillgångar försvann om du hade de på banken i rubel, hade du växlat dem till dollar hade det varit okej, men det gjorde ju inte de flesta. Ditt jobb var i fara, förstås, många blev ju avskedade när man kunde rationalisera bort dem, så för de absolut flesta var 90-talet ett trauma, vilket förklarar en del av Putins popularitet för traumat tog i princip slut där i början på 2000-talet", säger Örjan Berner. 

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".

Läs fler artiklar
LÄS MER