"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Alla företag vill vara innovativa. Ordet skrivs allra först i alla pitchar värda namnet och nämns på varje ledningsmöte. "Innovationskomplex" är idag en så pass vanlig åkomma bland startup-grundare att Stockholms psykologer knappt hinner med alla riskkapitalfinansierade terapitimmar.
Allra helst ska innovationen såklart vara disruptiv, omvälvande, så att man som grundare kan säga att man "disruptar" marknaden. Den som hittar innovationens källa kan med andra ord skatta sig lycklig. Så var kommer egentligen innovation ifrån?
Först, det mest grundläggande. En innovation är något som är nytt och värdeskapande. Definitionen är medvetet luddig, och kan vara allt från en ny uppfinning till ett förbättrat administrativt flöde till ett nytt sätt att ta betalt till en kombination av allt. "Värdeskapande" ligger naturligtvis i betraktarens öga, och en klockren definition är svårt att hitta. Det är enklare att lämna över det till marknaden.
"Vi skiljer på en invention – en uppfinning – och en innovation. Vissa uppfinningar blir innovationer, men alla blir inte det. De är helt enkelt någon företeelse som är ny, men som ingen uppskattar som värdefull". säger Mats Magnusson, professor i produktinnovationsteknik vid KTH.
Mats Magnusson menar att två saker behövs för att en innovation ska komma till, och sedan genomföras: tid och risktagande. Utan tid, kommer ingen på några idéer. Utan risk finns det ingen möjlighet att genomföra dem. Och han säger att det finns ett genomgående feltänkande när svenska företag när de försöker skapa förutsättningar för innovation.
"På dagens företag har vi ingen tid över. De flesta av oss jobbar hela tiden. Vi har ingen slack, tid över. Tittar man historiskt så har tid över varit en källa till innovation, framförallt på industriföretag. Man testar något nytt, bygger en prototyp. Den möjligheten är idag begränsad och kringskuren, för att man anser att man inte har råd med det", säger han.
Men kanske är det så att vi mäter detta på helt fel sätt. Kanske har vi inte råd att inte låta anställda ha tid över att testa nya saker. Vi följer upp väldigt mycket av det vi gör på en arbetsplats, och har höga krav på att saker ska bli rätt från början. När saker inte går som de ska från början vet man inte hur man ska hantera det.
"Gör man något som inte går vägen är det lätt att se det som ett misslyckande. Men det finns ju det andra alternativet, att inte försöka något, som hade visat sig framgångsrikt. Den missade innovationsmöjligheten", säger Mats Magnusson.
Att räkna på vad en utebliven innovation kostar är nära nog omöjligt. Det enda vi vet, menar Mats Magnusson, det är att kostnaden inte är noll. Felet blir att vi följer upp allting vi försöker, men ingenting av det vi inte försöker.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".