"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Under en period i höstas var räntan på en tredjedel av världens alla utestående obligationer negativ. Innebörden? Att väldigt många länder och företag helt enkelt har kunnat låna pengar, och fått betalt för det. Om det i sig känns förvirrande och främmande, så uppstår ännu fler frågor när man försöker förstå hur en centralbank egentligen fungerar. Men vi gjorde i alla fall ett försök.
David Vestin jobbar på Riksbankens forskningsenhet och har funderat på penningpolitik i nära nog två decennier. Han menar också att det kanske enklaste sättet att förstå hur en centralbank fungerar är att föreställa sig att den inte ens existerar.
“Det enklaste sättet att börja är att tänka att det finns en ekonomi, och att det finns banker som har kunder”, säger han.
Säljer några flaskor vin
Så vi tänker oss att Handelsbanken, Swedbank och Nordea alla ger ut sina egna sedlar och mynt. Är du kund i Handelsbanken och ska betala någon i samma bank så räcker du bara över en hundring. Men hur gör man då för att betala någon i Swedbank?
“Om det inte finns någon centralbank så kan man tänka sig att man istället får köpa någon annan typ av tillgång”,säger David Vestin.
Så du köper några flaskor vin, som du sedan säljer till en Swedbank-kund. Tillbaka får du Swedbank-sedlar, som du sedan kan betala med. Detta är förstås jättebökigt, och vi behöver en bättre lösning. En centralbank.
“Så nu skapar vi en centralbank där alla banker får varsitt konto som inte har något saldo”, säger David Vestin.
Finns en hake
Har du också undrat varifrån det mystiska clearingnumret kommer ifrån? Nu har du svaret. Det är bankens kontonummer i “bankernas bank” – Riksbanken. Kontona kallas för övrigt “Rix-konton”. Och med en centralbank på plats är det mycket enklare att föra över pengar till en annan bank. Vi börjar med en femhundring.
“Handelsbanken har ett konto i Riksbanken, och det har Swedbank också. Då instruerar Handelsbanken Riksbanken att föra över 500 kronor från sitt Rix-konto till Swedbanks Rix-konto, säger David Vestin.
Här finns tyvärr en hake. Vi konstaterade ju alldeles nyss att saldot på bankernas konton var noll. Så hur kan man då föra över 500 från Handelsbanken till Swedbank? Bankernas Rix-konton fungerar lite som ett kreditkort. Om Handelsbanken förser Riksbanken med säkerheter, exempelvis statsobligationer för 10 miljarder, så får de också “dra ned” saldot på sitt Rix-konto med 10 miljarder kronor.
“Det gör att även om Handelsbanken går omkull, så får vi tillbaka våra pengar, för vi kan sälja de där statsobligationerna och då kommer staten inte att göra någon förlust”, säger David Vestin.
Då kommer räntan in i bilden
Så när Riksbanken nu för över 500 kronor från Handelsbankens Rix-konto till Swedbanks Rix-konto, så kommer Handelsbanken få ett saldo på minus 500 kronor, och Swedbank ett saldo på plus 500 kronor. Och det är nu som räntan, äntligen, kommer in i bilden.
“Om det står kvar ett negativt saldo på ditt Rix-konto över natten, då kommer vi ta en ränta på det, precis som bankerna gör för kunder som har övertrasserat sina konton”, säger David Vestin.
Räntan, närmare bestämt, är reporäntan plus 0,75 procent. Och eftersom reporäntan i dag är minus 0,25 procent, så blir räntan för Handelsbanken 0,5 procent. Med andra ord kostar det Handelsbanken strax under ett öre per dygn att låna 500 kronor av Riksbanken.
Nu har vi banker, en centralbank och Rix-konton med ränta. Det vi inte har är kontanter. Så vi låter den nya Riksbanken trycka upp en massa sedlar och mynt. Men sen då?
“Riksbanken ger ju inte dem gratis till bankerna. Utan Riksbanken kommer att debitera RIX-kontona på de banker som tar emot pengarna”, säger David Vestin.
Alltså, om Handelsbankens kunder vill ta ut 10 miljarder kronor i kontanter, så måste Handelsbankens Rix-konto “dras ned” med 10 miljarder. Men det innebär ju också att banken kommer behöva låna pengar, antingen av Riksbanken, eller av någon annan bank. Det i sig kostar pengar, vilket i praktiken innebär att bankerna, och i förlängningen bankernas kunder, “hyr” kontanterna av Riksbanken.
Okej, så varför är då räntorna negativa?
Den frågan handlar i grund och botten om Riksbankens uppdrag att hålla inflationen runt 2 procent. Ett verktyg man har till sitt förfogande är just räntan. Riksbanken har genom bankernas Rix-konton ensamrätt att bestämma vad det ska kosta för en bank att låna pengar av Riksbanken över natten. Bankerna kan förstås låna av någon annan i stället, men Riksbankens är ett alternativ, vilket då påverkar priset på exempelvis statsobligationer.
“Och så tänker man sig att statsobligationerna blir kopplade till bankernas bostadsobligationer eller företagsobligationer av olika löptid. De räntorna tenderar att hänga ihop. Så går statsobligationsräntorna ned, då faller också bostadsobligationerna och företagsobligationerna med lika mycket”.
Och tycker man det är svårt att förstå, så kan man byta ut “låna pengar över natten” mot mjölk. Hade Riksbanken sålt mjölk för 10 kronor litern, så hade det gissningsvis påverkat mjölkpriserna på ICA och Coop.
Men tanken med den låga reporäntan är inte enbart att påverka andra räntor. I stället talar man om en “transmissionsmekanism”, där låga räntor bara är en kugge i ett mycket större maskineri.
“Om man tänker sig att räntesänkningar ger utrymme för mer investeringar och mer konsumtion, då leder det till en högre ekonomisk aktivitet, och en högre ekonomisk aktivitet leder till att lönebildningen blir lite mer ansträngd, och det i sin tur påverkar prisbildningen ute bland företagen. Man får högre marginalkostnader i form av högre löner, och då kommer priserna i slutändan att bli lite högre”.