"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".
Man skulle kunna tro att det säger mer om vårt stela samtid än om företagsklimatet att vi kallar företagsledare för "vår tids rockstjärnor". Kanske borde det väl mest säga något om rockmusik.
Men den enkla sanningen är att alla älskar företagande. "Entreprenörskap" har fått utmärkelsen "Svenskans vackraste ord" sex år i rad, och "Entreprenör" är en titel man får till skänks av Almi Invest på samma sätt som "Sir" eller "Lady" är något man får på nåder av Englands drottning.
Kort sagt: företagande är hett.
Det är lätt att ta det för givet, att tro att det alltid har varit så. Så är det såklart inte. I mitten av 1800-talet var Sverige ett veritabelt u-land.
Bruttonationalprodukten hade fördubblats på knappa 300 år, och medan industrialiseringens låga brunnit i Storbritannien i ett sekel vid det här laget, var Sverige fortfarande ett uteslutande agralt samhälle, fast i ståndssamhällets bojor. Befann du dig på landsbygden och ville sälja något?
Otur, vi säljer bara saker i staden. Du hade uppfunnit kullagret sa du? Vem bryr sig, din far var ju bonde, så dina karriärmöjligheter är följande: Bonde.
En person som inte tyckte att det här fungerade riktigt så bra som man skulle önska var Johan August Gripenstedt, Sveriges finansminister. Trots att Gripenstedt kom från adeln var han en av de mer nytänkande svenska politikerna.
“Han var en radikal liberal som varit ute i Europa och tagit del av tidens idéer", säger Klas A.M. Eriksson, doktorand i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.
En av idéerna han tog till sig var att kanske behöver inte exakt alla skomakare blida vid sina läster. Hans förslag var näringsfriheten. Vem som helst skulle få starta fabrik och driva handel.
Men Gripenstedt var motarbetad på hemmaplan. Den tidens borgerskap, som hade monopol på att sälja varor, var inte särskilt positivt inställda till att vem som helst skulle få driva företag. Däremot hade han både adeln och bönderna med sig. Han fick igenom sin reform – "Förordning för utökad näringsfrihet" 1864.
Den svenska näringsfriheten var långt ifrån först i Europa, men den kom väldigt rätt i tid. Den industrialisering som påbörjats i England hade nu även nått Sverige och näringsfriheten var en förutsättning för att den skulle kunna få fäste.
Att det nu blev fritt fram att starta fabriksrörelse blev starten på många av de stora svenska industrierna, och de kommande 100 åren 20-dubblas den svenska bruttonationalprodukten, en unik framgångsaga, som också la grund för den svenska välfärden. "Utan tillväxt går det inte att fördela tillväxt", säger Klas A.M. Eriksson.
Näringsfriheten blev sista spiken i kistan för skråsystemet, och på sikt också ståndssamhället. I ett land där vem som helst får sälja saker, fyller skrået "borgare" ingen särskild funktion.
Så nästa gång någon "stänger en runda" med 2 miljarder i kapital och ett hyllningstal till det svenska startupklimatet, kanske det inte bara är Daniel Ek som ska tackas.
Johan August Gripenstedt förtjänar faktiskt också en tanke.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här".