Sök

Martin Gren skulle sälja Axis – då slog gamfonden Elliot till

AxisKapitalet

Breakit

Breakit

Martin Gren stod i begrepp att sälja sitt livsverk. Då började gamarna flockas kring Axis Communications.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Det var det svåraste beslutet i Martin Grens liv: skulle han sälja bolaget han var med och grundande och byggt upp till ett av Sveriges mest framgångsrika teknikföretag?

Axis Communications hade tagit fram en uppsjö av övervakningskameror, eller trygghetskameror som Gren själv kallar det och var det ledande västerländska märket inom fältet. Man hade satt kameror på frihetsgudinnan, och i yttre rymden, och det hade inte gått obemärkt förbi. Den japanska jätten Canon hörde av sig i augusti 2014 och planerade att lägga ett bud, och nu var Martin Gren tvungen att bestämma om han skulle sälja sitt livsverk eller inte.

I ärlighetens namn var det inte bara hans beslut. Han ägde visserligen en tiondel av företaget, men Axis var börsnoterat sedan ett drygt decennium, och för att Canon skulle kunna köpa ut bolaget från börsen krävdes det att 90 procent av aktieägarna skulle säga ja.

Då kickar svensk lagstiftning in, och man kan tvångsinlösa den sista tiondelen.

Gren velar länge, men landar till slut i att han ser Canon som bästa möjliga alternativ. Han tror att Canon kan vara en bättre hamn för Axis än vad börsen hade varit, och ser Canons stora patentportfölj och storbolagsfördelar som något som skulle kunna gynna bolaget.

Dessutom har japanerna lovat Axis självständighet – man ska inte integrera bolagen.

Axis styrelse menar att det finns en industriell logik och att det på kort sikt är en god finansiell affär, och marknaden tolkar det som en säljrekommendation. Canon når snabbt en betydande post i bolaget, och affären ser snart ut att vara i hamn.

Då börjar Martin Gren höra rykten.

"En börsmäklare jag känner sa att 'nu håller vi på att storköpa i Axis-aktier'. Och man kunde snart gissa sig till att det handlade om Elliott", säger Martin Gren.

“Elliott” är inte en person utan Elliott Management, en amerikansk hedgefond känd för sina hänsynslösa metoder och sin förmåga att utnyttja speciella situationer i företag.

Deras kärnverksamhet handlar om att köpa in sig i företag, se till att det görs effektiviseringar, strypa kostnader, inte sällan byta ut vd:n och maximera vinsterna.

Den aktiva rollen har gett Elliott epitetet "aktivistfond". Andra kallar dem "gamfond". Enligt kritikerna handlar Elliotts metoder om att maximera aktiekursen och utdelningarna, innan man lämnar bolaget och ser bolaget rasa.

Enligt de själva handlar det snarare om att utnyttja den faktiska kapaciteten i bolaget. Och Martin Gren hade ett hum om vilka det var han hade att göra med.

"Jag hade hört talas om dem. Jag kände till deras affärsidé och jag visste vad de hade gjort i Argentina", säger han.

Argentina är Elliott Managements definierande ögonblick. Efter millenieskiftet var Argentinas ekonomi körd i botten. Man hade lånat stora summor pengar, och vägrade nu betala tillbaka. Elliott köpte lånen billigt, och efter åratal av stridigheter – där Elliott bland annat såg till att ett Argentinskt regalskepp blev beslagtaget i Ghana – så gjorde Elliott en vinst på mellan 10 och 15 gånger pengarna.

De flesta långivarna hade gett sig för länge sedan, men Elliott visade en uthållighet som ingen annan kunde matcha.

Målet För Elliott i fallet Axis var inte att kräva ett utfattigt land på några miljarder dollar, eller  att sparka ut ledningen och effektivisera, utan att nå tio procent av ägandeskapet.

Vid tio procent kunde Canon inte tvinga Elliott att sälja. Då skulle de vara tvungna att sätta sig vid förhandlingsbordet, och Elliott skulle tvinga upp priset på sina aktier.

De övriga aktieägarna hade sålt för 340 kronor aktien. Det skulle Elliott inte nöja sig med.

Martin Gren tog Elliotts intåg i Axis med relativ ro. Han förstod att på något sätt skulle de bli av med den amerikanska aktivistfonden. Frågan var bara hur och när. Men han förstod också att det skulle bli jobbigt. Enligt Gren gick Elliotts taktik ut på att ställa till så mycket besvär de bara kunde, så att man skulle vilja bli av med dem till vilket pris som helst.

De begärde en minoritetsrevisor, och minoritetsutdelning, krävde en särskild utredning av bolaget och röstade konsekvent mot ansvarsfrihet för styrelsen. Den lagstadgade utdelningen fick de, utredningen landade i att inget oegentligt pågick på Axis. Möjligtvis betalade de lite för mycket till sin rådgivande bank. Gren höll med.

Lugnet motiverade han med att han upplevde att Elliott hade begått ett fundamentalt misstag när de köpte sin minoritetspost i Axis. De trodde att Canon skulle vilja integrera Axis i sin verksamhet, och inte låta företaget stå på egna ben.

Martin Gren hade blivit lovad oberoende av Canon, och litade på löftet. Det faktum att Canon inte ville integrera Axis betydde att de hade betydligt mer tålamod. Hade de velat slå ihop bolagen hade man velat göra det så snabbt som möjligt – nu var det en fråga om hur länge man skulle orka stå ut med Elliott Management.

"Om en japan och en amerikan sitter mitt emot varandra och tävlar i långsiktighet – är det amerikanen eller japanen som kommer vinna då? Jag tror att vi alla vet att i ett sånt läge vinner japanen", säger Martin Gren.

Han fick rätt. För ett knappt år sedan köpte Canon till slut ut Elliott ur bolaget. Visserligen hade man en premie på 20 kronor per aktie, men med valutaförluster tror Martin Gren att hedgefonden faktiskt förlorade pengar på affären. En av mycket få förluster i Elliott Managements historia, i så fall.

Samtidigt som Gren naturligtvis tyckte att affären blev mer segdragen än vad den hade behövt bli, så finns det en del i honom som är imponerad av fonden.

"Jag har träffat många svenska börsanalytiker som följde Axis, och tyvärr alltså, det här var utklassning. Elliott-killarna var briljanta analytiker. De förstod precis hur hela bolaget fungerade. Jag tyckte att det var förbaskat synd. Ni är så duktiga, varför ska ni hålla på med den här etiskt tvivelaktiga affärsidén istället för att använda begåvningen till bra saker?", säger han.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Läs mer