Banken ville inte ge honom ett lån – då skapade han sin egen valuta

Kjell Holmstrand skapade sin egen valuta. Foto:TT

Breakit

Breakit

Kjell Holmstrand är biodlare. I början av 80-talet ville han expandera, men banken sa nej.
Då tog Kjell saken i egna händer och skapade sin egen valuta, så att han kunde vara sin egen bank.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Kjell Holmstrand plockar fram sin plånbok och tar fram en gul sedel som har mönstret av en vaxkaka från en biodling. Sedeln är tryckt 1984 och valutan heter klöver.

Det är Kjell Holmstrand som har uppfunnit den. Och klövern är, till skillnad från fiatvalutorna, knuten till värdet av en råvara. En klöver motsvarar alltid värdet av 700 gram honung. Något som också står utskrivet på sedeln.

2019 betyder det att en klöver är värd 80 kronor.

"Så det är honungen som är värdemätaren. Det är ju något att lita på, det är ju en säkerhet då, ekonomi handlar om förtroende och säkerhet, säger Kjell Holmstrand.

Har du högre förtroende för Klövern än för den svenska kronan?

"Ja, definitivt."

När han uppfann den var det för att kunna expandera sin verksamhet och köpa en bigård.

Banken ville inte ge honom något lån, så han bestämde sig för att bli sin egen bank.

Men förutom förutom att klövern möjliggjorde för Kjell Holmstrand att köpa den där bigården, är en av poängerna med lokala valutor att pengarna stannar i området.

Klövern kan bara användas i området runt Kallmora i Dalarna där Kjell Holmstrand bor.

Det går inte att åka till Stockholm och betala med klöver. På det sättet arbetar den bara lokalt och stärker den lokala ekonomin. Något som behövs på platser som Kallmora.

"Både råvaror, arbetskraft och energi har ju lämnat Norrlands inland och flyttat söderut i många år, det började redan på 70-talet", säger Kjell Holmstrand.

Men det är inte bara på landsbygden som lokala valutor förekommer, Barcelona har en lokal valuta.

Paris är på väg att få en och i Schweiz finns den kompletterande valutan Wir sedan många år tillbaka.

Det berättar Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Lunds universitet och som har studerat lokala valutor runtom i världen.

"De uppstår i tider när det är ekonomisk kris. Så under 30-talet, under den stora depressionen, var det en uppsjö av lokala valutor som startades både i Europa och i USA."

Att de lokala valutorna, som ofta kompletterar en nationell valuta, skulle vara pålitligare, som Kjell menar, håller Ester Barinaga inte riktigt med om.

Argumentet att en valuta som är knuten till en värdefull råvara som guld eller honung, skulle göra den valutan säkrare, är en gammal logik som inte fungerar längre, menar hon.

"Den synen på pengar är begränsande för hur pengasystemet fungerar, för då kopplar man pengar till något som inte nödvändigtvis säger något om den produktiva kapaciteten i det här communityn."

Men hon förstår att det är lätt att tänka på det sättet, att man vill att det medel man använder för att växla värden med varandra, också ska ha ett eget värde.

"Men då glömmer man att det här bara är ett verktyg för att växla värde, pengarna i sig ska inte ha ett värde, annat än som utbytesmedel", säger Ester Barinaga.

Problemet med de lokala valutorna, enligt Ester Barinaga, är att de oftast lanseras av eldsjälar.
Det gör att deras fortlevnad är beroende av eldsjälens fortsatta engagemang.

Ett annat problem som hon ser är att vi har alldeles för dålig kunskap om vad pengar är och hur de fungerar.

Ett problem som uppenbaras när de lokala valutorna skapas. 

Det är i kontakten med de här lokala valutor som människor för första gången ställer sig frågor som vad är pengar egentligen, var kommer pengar ifrån, vem skapar dem, och varför har några mer än andra.

Grundläggande frågor som man annars inte ställer sig för att man tar det för givet, pengar.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Läs mer