Influencer-marknaden är en riktig djungel. Här knyts annonsörer samman med så kallade influencers, personer med mycket följare eller engagemang i sociala medier, i hopp om att stärka sina varumärken.
Men allt är inte guld och gröna skogar – och en av branschens största utmaningar är att tampas med lurendrejare. Det finns nämligen en uppsjö med aktörer som låter influencers köpa falska följare, likes och kommentarer för att blåsa upp sina siffrorna och skapa en illusion av engagemang. Något som kan lura annonsörer att tro att de investerar i räckvidd när de i själva verket köper in sig i luftslott.
I år kommer investeringarna i influencer-marketing för första gången att spränga miljardvallen, enligt Institutet för reklam och marknadsföring (IRM). I dag finns influencers med hundratusentals följare – men de mindre profilerna vinner också mark. Vi har tidigare spanat kring att så kallade microinfluencers är den nya heta marknadsföringstrenden. Något som syftar på ”vanliga personer” som har ett mindre antal, men trogna, följare på sociala medier.
”Folk kommer vilja ha autenticitet. Man vill inte följa någon på nätet som bara gör inlägg med syfte att vi ska köpa grejer utan man vill följa någon som säger sanningen och lär ut någonting”, sa Backingmindsgrundaren Sara Wimmercranz nyligen.
Men kan man lita på mikroinfluencers då?
Nja.
Dagens Nyheter har pratat med e-handlaren Anders Ankarlid som drog en nitlott när han ville satsa på mikroinfluencers vid starten av sitt nya företag A Good Company.
Satsningen gav inte det resultat han hoppades på så Anders Ankarlid bestämde sig för att skicka en enkätundersökning till "sina" influencers.
Mer än hälften av de 400 svarandena uppgav att de någon gång använda tjänster för att köpa följare, likes eller kommentarer. En vanlig taktik var en så kallad ”engagemangspool” där personer följer och gillar andras sociala medier för att få samma engagemang tillbaka.
”Jag tror att det är många, utöver oss, som gått på den här fällan och i princip kastat pengar i sjön”, säger Anders Ankarlid till DN.
Anders Ankarlid nöjde sig inte där. Han kontaktade det Silicon Valley-baserade analysföretaget Hype Auditor för att genomföra en större undersökning av branschen.
Enligt Hype Auditors data, där de med hjälp av AI analyserat cirka 2 miljoner Instagram-användare för att hitta avvikande tecken, uppvisade runt hälften manipulerade siffror.
Det ska främst röra sig om profiler som köpt ett mindre antal följare eller kommenterar för att höja engagemanget bland sina riktiga följare.
”Det här är det största problemet som branschen har oavsett land. Vi ser samma sak i USA och Storbritannien som vi ser i Sverige, Indien och resten av världen”, säger Anna Komok, marknadschef på Hype Auditors, till DN.
En annan färsk studie visar även att Instagram är sämst av de stora sociala medieplattformarna när det kommer till att rensa ut den här typen av problem.