Christer Fuglesang, idag verksam som professor i rymdfart på KTH, är som bekant den enda svensken som någonsin varit ute i rymden. 2006 gjorde han sin första rymdfärd, då hade han fått vänta i över ett decennium på sin tur.
Sammanlagt har Christer Fuglesang tillbringat 26 dagar i rymden.
Under måndagen intervjuades han på Breakits och Play'n GO:s scen i Almedalen.
Att det finns liv i rymden råder det inga tvivel om enligt Fuglesang. En upptäckt han tror att vi får vara med om under vår livstid.
“Då pratar vi inte gröna gubbar, utan enklare former av liv. Jag är helt övertygad om att det finns, de flesta forskare är nog överens om att ja, det måste finnas liv någon annanstans”.
“Vi har upptäckt allt fler planeter och galaxer. Det finns helt otroligt många. Och några har nog lika lämpliga möjligheter för liv som Jorden”, säger han.
Ett annat spännande område i rymden är mörk materia. Något som fortfarande är ett mysterium för forskarna. Ingen vet idag exakt vad det är för något.
Samma sak gäller det som benämns mörk energi.
“Det är en underlig grej som expanderar snabbare än vad det borde. De flesta känner till big bang, hur universum startade och har fortsatt att expandera sedan dess. För 20 år sedan upptäckte man att expansionshastigheten ökade istället för att minska, som den borde. Det är spännande att försöka förstå det”, säger han.
Nya klimatperspektiv från rymden
Men hur förändras egentligen ens perspektiv på jorden och livet efter att ha varit i rymden? Enligt Christer Fuglesang blir man som astronaut varse hur liten jorden egentligen är, berättar han.
“Jag har inte fått någon förändrad filosofisk grundsyn, jag har inte blivit religiös eller tvärtom, men man ser att jorden inte är så stor och man ser hur väldigt tunn atmosfären är", säger han och fortsätter:
"Vi måste vara försiktiga med atmosfären, särskilt med tanke på klimatproblemen som vi skapar nu. Det är något som alla astronauter ser. Som astronauter arbetar vi tillsammans i rymden från olika nationer, det är något vi måste göra på jorden också”, säger han.
Och vad tycker han om miljardärerna Elon Musks, Richard Bransons och Jeff Bezos rymdsatsningar?
“Jag ser bara positivt på det. De pengar som staten lägger räcker inte, utan det är helt nödvändigt med den typen av entreprenörer som är villiga att satsa på bemannade rymdfarkoster”
Medan Richard Branson i första hand siktar på rymdturism, så satsar de andra två miljardärerna mer utifrån idealism. Musk har bland annat målet att skicka människor till Mars. Men det finns en del hinder att ta sig förbi innan dess, enligt Fuglesang.
“Den stora flaskhalsen är att det kostar väldigt mycket att skicka upp saker i rymden. Det är därför Elon Musk har varit drivande i ny teknik som kan återvinna rymdfarkoster på ett billigt sätt. Ett annat problem är att om man ska så långt ut så måste man ha livsuppehållande system som håller ordentligt. Men de verkar beredda att ta sig an det”.