Lastpallen förändrade världen – och standarden sattes i Skåne

Kapitalet
Lastpallen förändrade världen – och standarden sattes i Skåne

Lennart Svenssons pappa var med och grundade Gyllsjö trä som satte standarden för lastpallar i Europa.

Breakit

Lastpallen har kallats för det enskilt viktigaste objektet i den globala ekonomin. Den har också sett i princip likadan ut i 70 år. Men alla tycker inte att den är lika fantastisk.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här. 

Elva plankor och 78 spik. Träpallen är en enkel konstruktion. Men att tänka sig en värld utan den, är som att tänka att du skulle flytta utan att lägga dina saker i flyttkartonger och vara tvungen att bära varje liten pinal för sig. Det är lätt att räkna ut att det skulle ta oändligt mycket längre tid.

"Den har ju inte bara förändrat själva transporten. Den har ju också revolutionerat hur vi lagrar produkter. Lastpallen är ett fantastiskt redskap", säger Per-Olof Arnäs, logistikforskare på Chalmers.

Lastpallen är enligt historien en amerikansk uppfinning och fick sitt stora genombrott under andra världskriget. När kriget var slut lämnade amerikanerna båda lastpallar och tillhörande gaffeltruckar efter sig i Europa och andra delar av världen. En av gaffeltruckarna hamnade hos Helsingborgs fryshus. För att kunna använda en gaffeltruck krävs lastpallar. Helsingborgs fryshus vände sig då till bröderna Svensson i Klippan och frågade om de kunde konstruera en.

"Det var bara att konstatera att bröderna Svensson inte visste vad en lastpall var, men när de väl fick se en ritning så var det ju mycket bättre att göra lastpallar än att göra grönsakslådor, som de hade gjort tidigare. En lastpall krävde ju mer virke, och var lite rejälare", berättar Lennart Svensson, son till Ivar Svensson som tillsammans med sin bror och sin fru grundade Gyllsjö Trä 1946.

Något år senare hörde SJ av sig. De hade slagit sina påsar ihop med truckföretaget BT och bestämt sig för att ta fram en lastpall som skulle passa på de svenska järnvägarna. För att lyckas med det behövde de någon som hade kunskap om trä och som kunde konstruera en bra träpall. Valet föll på Gyllsjö Trä och resultatet blev den så kallade SJ-pallen. Ytterligare några år senare ville Europa enas om en standardiserad modell som skulle användas över hela kontinenten. 1961 kallade den europeiska järnvägsunionen till ett möte i Paris där alla fick lägga fram förslag.

"Då gick SJ fram med den svenska modellen, den som vi hade varit med på, Schweizarna kom med en annan konstruktion, mer lik den som amerikanarna hade, berättar Lennart Svensson och fortsätter:

"Men då valde man den svenska modellen, och det är det som är Europapallen idag."

Sedan dess har Europapallen med sina 1200 x 800 mm varit europeisk standard och sett i princip likadan ut i alla år. Ett bevis för ett vinnande koncept, kan man tycka. Men det finns också de som tycker att den är omodern.

"I Europa har man inte låtit lastpallen utvecklas och alla hanteringssystem anpassas efter samma lastpall. Jag tycker att man borde uppdatera pallen, och alla system och redskap med den", säger Mark White som är professor emeritus i hållbara biomaterial och tidigare chef för William H. Sardo Jr. Pallet & Container Research Laboratory och The Center for Unit Load Design på Virginia Tech.

Mark White menar att Europapallen med sina 70 år gamla mått sätter käppar i hjulet för effektivare transporter.

"Missförstå mig inte, standardiseringar är toppen, men standarder måste utvecklas och de utvecklas inte snabbt nog i Europa. Det gör att vi offrar en hel del effektivitet."

Lennart Svensson på Gyllsjö Trä, en träindustri som tillverkar mellan 8000-9000 träpallar om dagen varav en stor del är Europapallar, är av en annan uppfattning.

"Det amerikanerna använder är ju klenare pallar, och billigare såklart, det är ju materialet som kostar mest i en pall, det har vi diskuterat förr. Amerikanerna är ju så snåla så de tummar ju på allt som finns och till slut når man ju en gräns."

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här. 

Läs fler artiklar
LÄS MER