Frågan har varit aktuell i flera länder, där så kallade "loot-lådor" har förbjudits i exempelvis Belgien. I de fallen handlar det om "lådor" med belöningar som går att köpa inuti dator- och tv-spel – utan att spelaren vet vad lådan innehåller. Det kan exempelvis vara olika ovanliga vapen i ett skjutspel, eller spelare till ditt lag i sportspel som Fifa.
Med andra ord: Digitala lotterier där vinsten inte är pengar.
Det finns även andra tillfällen då spelbranschen har hämtat inspiration från kasinon. Breakit granskade nyligen det populära spelet Coin Master. Ett spel som rör sig i gränslandet för vad som är ett kasinospel och ett vanligt spel. Själva spelet låter inte spelaren vinna pengar, men ett av spelets huvudinslag är en enarmad bandit som spelaren kan köpa spins till för riktiga pengar.
Flera organisationer som Breakit kontaktade då kritiserade spelet.
I Google Play butiken till Androidtelefoner hade spelet en åldersgräns på sju år – något som fick Sveriges civilminister Ardalan Shekarabi att reagera.
"En av de marknader där vi har störst risker är spel om pengar. Om de här dataspelen används för att få in barn och unga i ett spelande, som sen kan leda till ännu större risker med spelmissbruk, då har föräldrarna ett ansvar, men riksdag och regering har också ett ansvar i att titta på lagstiftning", sa Ardalan Shekarabi till då.
Nu ska Konsumentverket alltså syna spelbranschen och de lotteri- och kasinoliknande inslagen i spelen för att se om det finns tillfällen då konsumentskyddet brister.
“Vi behöver säkerställa att konsumenterna har ett tillräckligt skydd. Att dataspel är ett stort intresse bland barn och unga gör frågan extra viktig”, säger civilminister Ardalan Shekarabi som är ansvarig för konsument- och spelfrågor i ett pressmeddelande.