Betalsuccén Klarna är ett bolag med två ansikten. Dels är man det coola techbolaget som gör shopping "smoooth" tillsammans med Snoop Dogg. Dels är Klarna företaget som ofta anklagas för att tjäna pengar på att folk köper grejer som de sen inte har råd att betala för.
Medierapporteringen och Klarnas visioner står ofta i bjärt kontrast till varandra. Så vad är egentligen sant?
En hel del ledtrådar finns i Klarnas årsredovisning, som släpptes i morse. Där framgår bland annat att bolagets kreditförluster skenar. Det är ett tekniskt mått, men vad det betyder är glasklart.
Klarnas kunder verkar gilla att skjuta upp den tråkiga delen av shoppingen – själva betalningen – till senare. Men allt fler av dem drabbas av en baksmälla. De kan helt enkelt inte betala.
Här är 5 frågor och svar om den svenska betalsuccéns baksida.
Blir detta värre?
Det korta svaret är ja. När Klarna låter en kund shoppa loss på kredit uppstår en skuld. Men om kunden sedan inte kan betala – eller snarare när Klarna bedömer att kunden inte kommer att betala – uppstår det som kallas för en kreditförlust. Kunden ifråga hamnar då ofta hos ett inkassobolag, och senare hos kronofogden.
Klarnas kreditförluster ökade med hela 57 procent under 2018.
Totalt uppgick kreditförlusterna till 785,6 miljoner kronor.
Är det mycket eller lite?
Klarnas försäljningsvolym, alltså pengarna som snurrar genom Klarnas system, ökade som jämförelse bara med 36 procent. Allt annat lika borde kreditförlusterna öka i motsvarande takt, inte mer. Att kreditförlusterna ökade nästan dubbelt så snabbt som försäljningsvolymen väcker frågor.
Varför sker detta?
Bolaget anger själv ett par förklaringar. Klarna ser en "betydande" tillväxt när det gäller utlåning till allmänheten. Det betyder alltså att fler kunder väljer att betala senare. Men Klarnas utlåning till allmänheten ökade "bara" med 44 procent, medan kreditförlusterna som bekant ökade med 57 procent.
Klarna ser en högre andel så kallade "slice-it" fordringar, vilket är bolagets delbetalningstjänst. Bolaget uppmanar sina handlare att trycka på vad exempelvis en cykel kostar per månad, istället för totalpriset.
Till sist förklarar Klarna de ökade kreditförlusterna med expansion till nya marknader. Klarna satsar exempelvis hårt i USA, där kreditbedömningar enligt många bedömare är svårare än i Sverige.
Vad man inte nämner är att Klarna har lanserat ett slags kreditkort, som gör att kunderna kan shoppa loss i butiker, på restauranger och krogar utan att ha en spänn på kontot. Vilken effekt det har fått är alltså oklart.
Vad betyder det för Klarna?
Bolagets vinst rasade under 2018, något som vd:n Sebastian Siemiatkowski kommenterar i sitt vd-ord med hänvisning till att bolaget "väsentligt" ökat investeringarna i "människor, system och produkter".
Det är inte hela sanningen. De ökade kreditförlusterna är en starkt bidragande faktor till att Klarnas rörelseresultat minskade från över en halv miljard kronor 2017 till blott 160 miljoner kronor 2018.
Faktum är att om kreditförlusterna hade legat på samma nivå som 2017 hade Klarna istället gjort en rörelsevinst på nära 450 miljoner kronor.
Tjänar Klarna alla sina pengar på krediter?
Det korta svaret är nej. Blott en tredjedel av Klarnas intäkter kommer därifrån.
Den största andelen av Klarnas intäkter är så kallade "provisionsintäkter" (den avgift som handlarna betalar till Klarna för att använda deras betallösningar). Pengarna som Klarna tjänar på att låta kunderna skjuta upp betalningen klassificeras som ränteintäkter.
Under 2018 var ränteintäkterna 2 miljarder kronor. Provisionsintäkterna landade i sin tur på 4 miljarder kronor.