Klarna skickar allt fler av sina kunder till Kronofogden

Klarnafintech

Sebastian Siemiatkowski, vd för Klarna. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT.

Tobias Blixt

Tobias Blixt

Reporter

Det är inte bara Klarnas omsättning som växer snabbt.

En kartläggning från Di Digital visar att fintech-bolagets ärenden hos Kronofogden ökar kraftigt. Under hela 2017 fick Kronofogden in 27.089 krav med Klarna som avsändare, på totalt 159,5 miljoner kronor.

Av denna summa drev Kronofogden in 98 miljoner kronor från personer i Sverige.

Sajten har granskat antalet krav som skickades in till Kronofogden direkt från Klarna, liksom från indrivar- och kreditbolag, mellan januari och augusti 2018. Kartläggningen visar att Kronofogden under denna period fick in hela 30.466 krav, med ett totalt värde på 199,4 miljoner kronor. Alltså en ökning på 40 miljoner kronor jämfört med helåret 2017. Av den summan drev Kronofogden in 117,9 miljoner kronor.

Enligt Klarnas presschef Magnus Törnblom kan fordringarna vara flera år gamla, detta eftersom Klarna har sålt skulderna vidare till indrivarbolag. Något som nu sker i allt högre utsträckning enligt honom.

“Har man inte lyckats driva in fordringarna är det vanligt att man, för att undvika att bli sittande med långa krav och fordringar, säljer dem till ett bolag som är specialiserade på just den typen av krav”, skriver han till Di Digital.

Johan Krantz, som är analytiker på Kronofogden, säger i sin tur till Di Digital att det finns flera orsaker till att antalet ärenden från Klarna ökar.

”E-handeln växer kraftigt mellan åren och det är fler som utnyttjar krediter. Klarna är störst och med en exploderande marknad, så är det naturligt, tyvärr, att fler ärenden hamnar hos Kronofogden”, säger han till sajten.

Klarnas kreditförluster, kostnader som kunder inte klarar att betala, ökade till 785,5 miljoner kronor under 2018, jämfört med 2017 då kreditförlusterna låg på 500 miljoner.

Samtidigt som kreditförlusterna har ökade, så sjönk Klarnas rörelseresultat från 524 miljoner kronor under 2017 till 161 miljoner kronor 2018.  En minskning som till stor del kan förklaras på grund av de ökade kreditförlusterna.

Läs mer