Bengt Nygren var blomsterhandelns Kamprad – men sålde allt och lämnade landet

Bengt Nygren var blomsterhandelns Kamprad – men sålde allt och lämnade landet

Breakit

Han hade kunde bli lika stor som Erling Persson eller Ingvar Kamprad. I stället valde han att sälja sitt blomsterimperium och lämna landet. Idag finns blomsterkungen Bengt Nygren inte ens på Wikipedia. Så vad var det som hände?

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här. 

En liten bit utanför Eskilstuna ligger en vit, nedgången enplansvilla i mexitegel. Flera av fönstren är igenspikade med plywood. På en av kortsidorna sitter en inglasad skylt, det är ett lila b som är svagt upplyst.

Skylten skvallrar om vem det här huset tillhörde för många år sedan: blomsterhandlaren Bengt Nygren. Huset utanför Eskilstuna var både Nygrens hem och hans blomsterföretag Bukettens huvudkontor. I mitten av den långa radhusliknande byggnaden ligger en badmintonhall.

I många år stod huset övergivet, och det var också då fotografen Jan Jörnmark först upptäckte det och fotograferade det till sin bok Övergivna platser som kom ut 2007.

"Det var en sådan extrem tidsresa. De sista ruttnande delarna av badmintonbollen låg kvar där inne i badmintonhallen", säger Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, även känd som en av grundarna till partiet Demokraterna i Göteborg.

Så vem var Bengt Nygren, som lät bygga det extravaganta huset med en badmintonhall i anslutning till kontoret?

Han föddes i Sundsvall 1931, son till en sömmerska och en metallarbetare. När han var 18 år hade han öppnat plantskola. Den första Bukettenbutiken öppnade han i Kalmar 1960.

Att sälja blommor var såklart inte särskilt revolutionerande, men Nygren sålde blommor på ett sätt som ingen tidigare hade gjort, nämligen i form av färdiga buketter.

"Det här är ju blombranschens McDonald’s. Det här är massproducerade buketter. Han importerar först, men sen skaffar han ju egna växthus, som drivs med billig restolja, det är en suverän idé," säger Jan Jörnmark.

"Där produceras alltså blommorna på löpandebandsprincip."

1970 har Buketten vuxit från 1 till 55 butiker och Nygrens trädgårdsodling är Europas största, totalt omsätter verksamheten motsvarande 550 miljoner kronor. En expansion som till mångt och mycket gjorts möjlig tack vare ett gynnsamt ekonomiskt klimat under 50- och 60-talen.

Men på 70-talet förändras läget snabbt.

"Då bröts den gynnsamma ekonomiska utvecklingen och vi hamnar i en lågkonjunktur, inflationen ökade och det blir svårare att ta in skatterna utan att höja skatterna", säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

I ett tuffare ekonomiskt klimat, som dessutom sammanföll med livliga diskussioner om löntagarfonder, gjorde sig Nygren redo att ta sin affärsidé ut i Europa.

På grund av valutaregleringen krävdes Riksbankens godkännande för att föra ut pengar ur landet. Till Nygrens stora besvikelse sa Riksbanken nej.

Jan Jörnmark tror att det var droppen som fick bägaren att rinna över för Bengt Nygren.

"Antagligen hade frustrationen byggts upp under en längre tid och så kommer beskedet från Riksbanken. Att öppna butiker i Europa hade varit en utmaning, ett sätt att komma vidare. När han får nej så känner han nog att det räcker, säger Jan Jörnmark.

I stället bestämmer sig Bengt Nygren i slutet av 70-talet för att sälja verksamheten och flytta utomlands. Efter ett par år i Storbritannien flyttade han tillsammans med sin fru till Brittiska jungfruöarna, och därefter till Bermuda.

Men hade han valt att stanna i Sverige, hade betydligt fler känt till Bengt Nygrens historia.

"Hade han fortsatt finns ingenting som säger att Buketten inte hade varit som Ikea, affärsidén var nästan genial", säger Jan Jörnmark.

Kapitalet har sökt Bengt Nygren utan resultat.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. 

 

Läs fler artiklar
LÄS MER