Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.
Det började 2001, när medlemmar från syndikalistiska ungdomsförbundet, SUF, hade tröttnat på att betala för SL-kortet. Priset på ett månadskort hade höjts, den gången till 500 kronor. Som en protestaktion startade SUF:arna planka.nu, en organisation som skulle jobba för gratis kollektivtrafik. Som en del i arbetet startade de "P-kassan", en sorts försäkring där medlemmarna betalar 100 kronor i månaden, och i utbyte får sina eventuella tilläggsavgifter betalda. Syndikalisterna, vars önskan är att omkullkasta det kapitalistiska systemet, hade plötsligt startat ett oväntat framgångsrikt försäkringsbolag.
“Det hade varit en dröm att hitta en sån här produkt att försäkra. Det hade varit väldigt bekvämt faktiskt”, säger Johan Leifland, riskanalytiker på Trygg Hansa, som vanligtvis räknar på riskerna med lite mer traditionella försäkringar. Han menar att P-kassans upplägg är särskilt fördelaktig ur ett försäkringsperspektiv, i och med att det är så lätt att räkna på. “Olyckan” som man försäkrar sig mot är i det här fallet att åka fast, vilket inte går att göra till 38 procent. Antingen åker du fast eller inte, vilket gör försäkringsprodukten enkel att modellera.
“Vi kollar vanligtvis på skadekostnader, och de varierar väldigt mycket. Det kan handla om allt från ett stenskott på en bil, till att en fabrik för flera hundra miljoner brinner ner. Deras skadekostnader är fast på 1500 kronor”, säger Johan Leifland.
Men att en försäkringsprodukt av det här slaget skulle göra Johan Leiflands arbetsdagar lite enklare är inte det enda som gör att han tycker att P-kassans upplägg imponerar. Det är också en otroligt säker produkt. Enligt hans beräkningar går man i konkurs en gång – på 1.500 år.
“Det finns regler för försäkringsbolag, vilken risk man ska få som försäkringstagare, som säger att man ska gå i konkurs en gång på 250 år. Så det här är sex gånger högre. Så de har en väldigt säker affärsmodell”, säger han.
Johan Leifland bygger sin kalkyl på P-kassans siffror från i december 2018, då det var 250 betalande försäkringstagare, och fyra böter att betala. Han understryker att siffrorna är långt ifrån statistiskt säkerställda, och att det förmodligen inte skulle gå för ett vanligt försäkringsbolag att skapa en försäkring av den här typen. Bortsett från de moraliska och juridiska aspekterna krävs det att försäkringstagarna är engagerade och skickliga plankare, vilket man inte kan förvänta sig av gemene man.
Men som affärsmodell för planka.nu menar han att den fungerar bra.
“De sitter mycket säkrare i båten än vad vi gör. För att SL skulle kunna hota dem idag skulle de behöva öka kontrollerna till fyra gånger så många. Det är ju en enorm kostnad för SL. Skulle man höja kostnaden för medlemskap i p-kassan till priset på SL-kortet så måste man ha trettio gånger fler kontroller, vilket är extremt”, säger han.
Planka.nu är långt ifrån okontroversiell, och mängder av debattartiklar har skrivits om det omoraliska i organisationens tillvägagångssätt . SL har anmält dem för uppvigling till bedrägligt beteende, och Finansinspektionen har utrett om planka.nu bedriver en försäkringsrörelse utan det nödvändiga tillståndet. Hittills har dock ingen rått på organisationen.
Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela podden hör du här.