Alla vill betala mer för svensk mjölk – så varför höjs inte priset?

Alla vill betala mer för svensk mjölk – så varför höjs inte priset?

Foto: Istock/TT

Breakit

Böndernas klagosång över mjölkpriserna har blivit en svensk tradition. Men om bönderna vill ha mer betalt, och konsumenterna vill betala mer för mjölken, vad är egentligen problemet?

Den här texten publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela avsnittet kan du lyssna på här.

För snart fyra år sen satt mjölkbonden Elin Torstensson på sin gård utanför Uppsala och såg hur mjölkpriset blev lägre och lägre. EU:s produktionskvoter hade slopats, den ryska marknaden hade kollapsat, och i Holland producerade man mjölk för glatta livet för att förekomma nya miljöregleringar.

Och det är också problemet med livet som mjölkbonde: det är svårt att göra besparingar när man arbetar med levande djur som behöver äta.

“Om du har en lön och vet att du kommer få 5000 kronor mindre nästa månad, då kan du ju välja att köpa mindre kläder eller att inte spara lika mycket, men här är det svårt att dra in på något, djuren är där de är och de äter vad de äter, allt kostar vad det kostar liksom”, säger Elin Torstensson. 

Men Elin ville inte låta sig nedslås, utan hittade en möjligen okonventionell lösning. Som mjölkbonde var hon i likhet med kollegorna i landet helt i händerna på Sveriges mejerier. Men Elin hade hört talas om en mjölkautomat i Göteborg, dit folk kunde gå och fylla på en egen flaska och betala direkt i maskinen. Så hon åkte till tillverkaren i Tyskland, införskaffade en egen maskin, och ställde den på sin gård.

Våren 2016 slog hon upp portarna och började sälja mjölk för 15 kronor per liter, något mer än vad mjölk kostar i butiken. Men bara ett drygt år efter premiären hade upplänningarna köpt så mycket mjölk i Elins butik att hennes investering på flera hundra tusen kronor redan hade lönat sig. 

Så är Elins erfarenheter början på svaret på de svenska mjölkböndernas problem? Både ja och nej, är det kryptiska svaret. Svenskarna vill betala mer för dricksmjölk, vilket är en bra början. Hösten 2018 frågade opinionsmätaren Novus om svenska konsumenter var beredda att betala mer för svenskproducerade varor. Svaret blev ett rungande ja. Så om Sveriges mjölkbönder har svårt att få ihop affärerna, och konsumenterna är beredda att betala mer, vad är problemet? Varför kan inte svenska folket bara få göra bönderna lite glada igen?

Problemet är att all mjölk inte blir mjölk. En växande del av mjölkproduktionen förädlas idag till ost, proteinpuddingar och andra livsmedel. Ska bönderna få mer betalt för sin mjölk, så måste också konsumenterna finna sig i att inte bara mjölken blir dyrare, utan även det andra, menar Oskar Schönning, ekonomireporter på lantbrukets affärstidning, ATL.

“Man tenderar att vara nationalist när det gäller de färska produkterna, men sen kan ju folk proppa i sig en proteinpudding när de går på gymmet och den bryr de sig inte om var den kommer ifrån. Ju mer förädlat det är, desto mindre verkar det här vurmandet för det svenska slå till”, säger Oskar Schönning.

När mejerierna får frågan varför de inte höjer mjölkpriset brukar svaret vara att de måste konkurrera på världsmarknaden och att världsmarknadspriset i perioder är väldigt lågt. Men det är bara halva sanningen, enligt Oskar Schönning. Mejerierna är kooperativ som ägs av producenterna själva, alltså mjölkbönderna. Priset som bönderna får för sin mjölk är alltså i praktiken det som blir kvar när allt annat i kooperativet är betalt.

“Mjölkpriset som de svenska bönderna får är inget marknadspris i någon traditionell bemärkelse, det är inget marknadspris där säljare och köpare möts fritt, utan mjölkpriset är en effekt av vad deras egna organisationer levererar, och det påverkas av världsmarknadspriset”, säger Oskar Schönning.

För Elin Torstensson har mjölkautomaten blivit ett sätt att vara lite mindre beroende av världsmarknadspriset. Varje vecka säljer hon omkring 300 liter och pengarna som automaten drar in räcker till att betala både för lånet på traktorn och lånet på dyngspridaren. 

“Plus att det blir några tusenlappar över som man kan fylla nästa hål med höll jag på att säga”, säger Elin Torstensson och skrattar. 

Den här texten publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Hela avsnittet kan du lyssna på här.

Läs fler artiklar
LÄS MER