I början av hösten avslöjade Mediepodden att Bonnier gjort en så usel uppdatering av sitt prenumerationssystem att massor av prenumerationer helt enkelt försvunnit.
Det var extremt allvarligt och våra källor kunde redan då berätta att detta kommer få konsekvenser. Avslöjandet fick fler nyanser när Medievärlden i veckan berättade att det handlade om 80.000 prenumeranter som "försvunnit". Och ännu allvarligare är att Bonnier under året förlorat eller sålt av tre magasin, varav den senaste är Family living som nu helt läggs ned.
Det är kanske inte märkligt att en slags tidningsdöd nu också når traditionella magasin, utan mer tragiskt att det var en till synes direkt konsekvens av ett klantigt, strategiskt misstag. Mer intressant är det kanske då att titta på vad som händer med de titlar som försvinner.
Tidigare i höst la Bonnier ner Veckorevyn, men lät sajten leva vidare genom att licensiera ut varumärket till tidningens chefredaktör, Irena Pozar som nu driver Veckorevyn vidare i egen regi.
Och i veckan meddelade sajten Feber att de nu köpt loss sig själva från Bonnier och kommer driva vidare tidningen själva.
Det är en intressant trend, som pågått en tid. Datormagasinet och PC Gamer är till exempel två tidningar där de anställda köpt loss titeln från förlaget Egmont, när denne ville lägga ned tidningarna. Båda dessa tidningar har direkt visat positiva ekonomiska resultat, om än med blygsamma vinster. Blygsamt allra mest för att de fortsatt med pappersdistribution och det är dyrt att vara liten aktör och komma ut med pappersmagasin.
Men därför är också Feber intressant som alternativ: Tidningen startades som webbtidning för 15 år sedan, köptes upp av Bonnier, men har alltid bara fokuserat på att vara just en webbtidning. Idag har de upp mot 190.000 unika besökare i veckan, mestadels unga män, och är i huvudsak finansierade av en annonsaffär som går hyfsat bra, både historiskt och just nu - enligt Feber själva.
Men mest intressanta är Feber eftersom de är så annorlunda än andra tidningar. De är en del av svenska internets historia, genom att vara tidiga med att skapa en rad olika sajter (macfeber, prylfeber, videofeber) för en internetpublik. De har trovärdighet och lojalitet, vilket märks i kommentarsfält och i sajtens sociala funktioner (varje artikel kan röstas upp och ned i feber-grader, och förstasidan indikerar vilka artiklar som just nu är "febrigast"). Fler av sajtens skribenter har varit med sedan start och har en nära relation till läsarna, så när tidningen nu slagit sig fria har de en annan möjlighet att vädja till läsarna om att vara dem lojala, stötta dem i den nya resa tidningen nu tar.
Feber är också en av få svenska tidningar som vågat testa medlemskap eller "gåvor" som alternativ affärsmodell. Istället för att deras unga, manliga läsare, ska slå på adblock, låter Feber läsarna köpa en annonsfri Feber för 39kr/månaden. Eller betala 99kr/mån – för den som tycker Febers existens är särskilt viktig för dem.
Affärsmodellen är bara ett år gammal, men kanske kommer den bli särskilt viktig nu. Både för Feber, men också för nya tiders magasin, som ett sätt att visa att det finns alternativa sätt att finansiera sitt innehåll, utan att bygga höga betalväggar.
Allt detta analyseras i veckans Mediepodden, där vi också berättar om Sveriges mest gillade Instagrambild, om Facebooks ändring som kommer göra att stora Facebookgrupper kommer rasa i medlemstal - och om Vänsterpartiets nya mediestrategi.