Sök

KRÖNIKA

Så kuppades hela Melodifestivalen – av det svenska spelutvecklingsbolaget Paradox

Paradox InteractiveMelodifestivalen

Emanuel Karlsten, krönikör på Breakit, har gått till botten med hur musikgruppen Pagan Fury kom till. Foto: Sara Lindmark samt Fredrik Sandberg/TT

Emanuel Karlsten

Emanuel Karlsten

Krönikör

Spelföretaget Paradox påstår att ett band älskat deras datorspel så mycket att de önskat bli deras “officiella rockband”. Emanuel Karlsten har rett ut hur det ligger till, egentligen.

Det är i Mediepodden som vi i veckan avslöjade händelsen. Redan förra veckan ifrågasatte vi att ett spelföretag kunde få med sitt “officiella band” i Melodifestivalen. Var inte det “otillbörligt gynnande” (Se faktaruta längst ned i artikeln reds. anm.)? Som att ICA-stig eller Comhems “Judit och Judit” hade fått vara med? Flera medier följde upp och konfronterade SVT förra veckan. SVT förklarade då att personerna bakom Judit och Judit inte kunde vara med ens som privatpersoner eftersom “de är framtagna av bolaget för att enbart göra reklam som profiler i marknadsföring”. Pagan fury däremot är “ett band som själva sökt sig till Paradox för ett samarbete”.

Men det stämmer inte. Här är sanningen om Pagan fury, bandet som kuppat sig in i Melodifestivalen:

Inbäddat bland rabattkoder för Paradox-spelet Crusader Kings II berättar Pagan fury om sig själv på sin Spotify-sidas biografi. De är “historienördar” och “stora fan av strategispelet Crusader Kings II”. De skickade in sin musik till Paradox och bad de använda musiken i spelet. Efter det, berättas det, har Paradox blivit spelets officiella band.

Är detta en sann historia? En sökning på alla tänkbara sökmotorer gör det svårt att tro det. Det går inte att hitta ett spår av bandet innan de släppte musik via Paradox. Inga demos, hemsidor, Facebook-sidor eller Myspace(!)-sidor. Bandet tycks inte funnits på den digitala kartan innan Paradox krönte dem.

Så vilka ingår i bandet? I främsta ledet står bandets sångare, den “karismatiska” Arven Latour. Hon heter egentligen Mia Stegmar och är en mångsidig artist som annars bor utanför Göteborg. Utöver Pagan fury tillhör hon till exempel grupper som Jamladies som uppträder i Bingolotto. Hon tillhörde också Melodifestivalens “huskör” 2016, men framför allt var hon själv artist i Melodiferstivalen 2004, genom duon Itchycoo.

Varför är det intressant? För att den andra delen av duon var dåvarande pojkvännen Tobias Gustavsson. 13 år efter deras framträdande blir Gustavsson Head of music - på Paradox interactive. Bolaget som står bakom Pagan fury.

Tobias Gustavsson hann åren efter Itchycoo bli en framgångsrik låtskrivare och delägare i musiktjänsten Epidemic sounds. När han tillträdde sin tjänst på Paradox 2017 berättade han för DI digital att hans dröm var att “kunna lansera nya artister via spelsläppen.”

Månader senare är det exakt vad han gör.

De skriver musik som går i linje med spelet, nu behöver de bara skapa ett band.
De anlitar tre frilansmusiker. Nils Magnell, Joakim Löwmark och Andre Sund. De får smutsa ned sig med aska och klä sig som trälar för att posera bakom Mia “Arven” Stegmar. Pagan fury är skapat. Nu konstrueras en berättelse: De är fyra historienördar som älskar datorspel och kontaktat Paradox. Lanseringen blir en framgång och helt i linje med Tobias Gustavssons dröm.

Men skulle det gå att ta det vidare? Göra musiken till en magnet för spelet? Stegmar och Gustavsson testade. De skrev en låt tillsammans med några andra låtskrivare och skickade in den till Melodifestivalen. Låten blev antagen! Tobias Gustavsson är lyrisk. I en intervju till Skaraborgs länstidning säger han att “Det stora är dock inte att jag har fått med ett bidrag, det är istället det faktum att bandet Pagan Fury skapades för ett dataspel och i och med det hittat en publik”.

När Paradox söks för en kommentar bekräftar de tidslinjen. Det är inget fel i deras agerande, det är storytelling och marknadsföring snarare än lögn och som sådan är den smart!

Men det är värre för SVT, vars uppdrag tydligt förbjuder dem att vara “otillbörligt gynnande”.

Att låta ett band som är en levande reklampelare för ett datorspel framträda är uppenbart otillbörligt gynnande. Överallt där bandet nämns, nämns också spelet. Lyssnar du bandet på Spotify erbjuds du rabattkoder till spelet. På Instagram och Facebook ska man göra spelet och spelarna stolta och har som ambition att “representera Crusader Kings II” i Eurovision. Det här handlar alltså inte om artister som också kan sälja skivor, utan om ett datorspel som hittat ett sätt att synas i Sveriges populäraste tv-program.

Frågan är: Har SVT öppnat upp för en ny praxis? Kommer Melodifestivalen nu öppna för företag att marknadsföra sig själva, genom att köpa in de bästa låtarna och artisterna till Melodifestivalen?

I Mediepodden hör du mer om det här, inklusive en bandad intervju med Mia Stegmar.

 

Vad innebär otillbörligt gynnande i public service?

"Otillbörligt gynnande" handlar i grund och botten om att SVT och SR inte får framhäva enskilda företag utan att det är väl motiverat. Så här skriver SVT på sin egen sajt om fenomenet:

Program som inte är reklam får inte otillbörligt gynna kommersiella intressen. Det innebär att programmet inte får

  1. uppmuntra till inköp eller hyra av varor eller tjänster eller innehålla andra säljfrämjande inslag

  2. eller framhäva en vara eller en tjänst på ett otillbörligt sätt.

Kopplat till den här regeln finns en rad praxis till följd av beslut i Granskningsnämnden (GRN) för radio och tv. En grund är att ”ett gynnande av kommersiellt intresse kan accepteras om det är motiverat av informations- eller underhållningsintresse”. Det är alltså fullt möjligt för SVT att gynna ett kommersiellt intresse om det har ett informationsvärde (t ex ett nyhetsinslag/en konsumentgranskning/modetips eller liknande) – det är det otillbörliga gynnandet som inte är tillåtet. Det är en avgörande skillnad.

Läs mer