Drönardrottningen Helena Samsioe ger FN vingar: "Räddar liv"

Breakit - Drönardrottningen Helena Samsioe ger FN vingar: "Räddar liv"

Helena Samsioe. Foto: Tobias Björkgren.

Towe Boström

Reporter

Helena Samsioes drönarbolag hjälper FN att frakta medicin och planera hjälpinsatser.
”Det som kan ta fyra timmar med bil kan en drönare lösa på 20 minuter", säger hon.

Som barn växte Helena Samsioe upp i olika delar av världen. Det föll sig naturligt då båda hennes föräldrar arbetade som läkare inom en hjälporganisation och bland annat stationerades i Afrika.

”Jag fick en tidig inblick i att världen inte ser ut som Sverige överallt. Där väcktes intresset för att ta fram lösningar på samhällsutmaningar”, berättar Helena Samsioe.

Det intresset skulle så småningom, 20 år senare, ge henne epitetet “Drönardrottningen” och en plats på Forbes lista Europe's Top 50 Women in Tech.

Men där är vi inte än.

Efter att ha pluggat internationell ekonomi och krishantering gick Helena Samsioe vidare till arbete inom Utrikesdepartementet. En väg som ledde henne tillbaka till Östafrika.

”20 år senare hade det hänt en hel del. Ny teknik, som mobiler, hade revolutionerat hur sjukvården kunde bedrivas i de här länderna”, berättar Helena Samsioe.

Det var en afrikansk techkonferens som lade grunden till hennes startup Globhe. Där presenterades en vision om att drönare skulle samla information från katastrofer och leverera hjälp på landsbygden.

Men först vid år 2030.

”Det fanns företag som tillverkade drönare men ingen som tittade på den här typen av lösningar. Jag insåg  att man skulle kunna göra det de pratar om redan då, 2014".

Helena Samsioe var bekant med drönarteknik och startade ensam sitt Globhe, året därpå. Bolaget samlar in och analyserar bilddata från drönare och förser organisationer, som FN, och försäkringsbolag med information efter naturkatastrofer. 

Drönarna används även för att leverera blod, vaccin och medicin i svårtillgängliga delar av Afrika.  

”Det som kan ta fyra timmar med bil kan en drönare lösa på 20 minuter. Det räddar både liv och sparar pengar", säger Helena Samsioe och fortsätter:

”Det är strategiskt för oss som litet företag att jobba med en organisation som FN som är en trovärdig kund och känd aktör i de här länderna”.

I dagsläget är bolaget verksamt i över 80 länder och samarbetar med runt 3.600 drönarpiloter som samlar in bilddata. Informationen analyseras sedan med hjälp av en AI-plattform och skickas sedan till kunden. På så sätt skapas en överblick över förödelsens omfattning, antal drabbade och liknande faktorer som underlag för insatser. 

"Vi kommer ofta till områden helt utan infrastruktur där det saknas allt från ström till uppkoppling och reservdelar. Vi tittar mycket på hur vi kan använda det som redan finns och försöker jobba med lokala drönarföretag”.

Globhe fick nyligen en värdering på 45 miljoner kronor och omsätter 3 miljoner kronor med ett mindre plusresultat i år.

“Vi bygger en plattform som är lätt att skala inom olika användningsområden och vi tror att omsättningen kommer öka mellan 15-20 miljoner nästa år”.

I dagsläget utgör insamlingen av bilddata den största verksamheten. Regelverket för hur drönarna får flyga med exempelvis medicin är ännu begränsat och sker i nuläget bara i Tanzania och Malawi.

Globhe har inte tagit in något externt kapital men däremot finansierats med bidrag från aktörer som Vinnova.

”Vi hade som mål att växa organiskt de första tre åren, nu kommer vi eventuellt öppna upp för investeringar. Vi har velat bygga grunden för att öka värderingen innan vi tar in externt kapital”.

Hittills är lagstiftningen i kontinenter som Afrika betydligt öppnare än den i Europa. Helena Samsioe ser positivt på utvecklingen och målet är att skala upp båda delarna av verksamheten. Hon poängterar samtidigt att det finns utmaningar kopplade till såväl regelverk som teknik.

“Om vi bara får flyga begränsat så begränsar det hur mycket vi kan skala upp. Vår största utmaning i dagsläget är att vi hålls tillbaka med restriktiva regelverk, men det går åt rätt håll i många länder".

Globhe är samtidigt medvetet om att drönarna kan skapa oro vilket gör att man  hittills undvikit länder där de används i krigsföringssyfte.

”När boende känner att drönarna är där för att förbättra deras möjligheter och bidra till utvecklingen är det mindre risk att drönarna skjuts ned". 

Läs fler artiklar
LÄS MER