Patrik Arnesson: Så skapade vi världens bästa startupkontor

Breakit - Patrik Arnesson: Så skapade vi världens bästa startupkontor
Patrik Arnesson, grundare och vd på Football Addicts.
Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

HOW TO. Appbolaget Football Addicts grundare bestämde sig för att lägga allt krut på att skapa det ultimata kontoret. Vill du göra likadant? Här är hans bästa tips.

Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

Alla startups måste någon gång skapa sitt första och, om det går bra, andra och tredje, kontor. Appbolaget Football Addicts var extremt noggranna med utformningen av sitt senaste kontor i Göteborg. De hade nämligen märkt hur mycket de förra lokalerna påverkade produktiviteten.

“Vi var 20 pers på 120 kvadrat. Det var varmt, det var dålig luft och vi insåg det inte funkade ordentligt. De anställdas tid och koncentrationsförmåga är otroligt viktig för oss. De är ju de som är bolaget. Att ha ett dåligt kontor är som att spela fotboll utan mål eller fotbollsskor”, säger Patrik Arnesson, vd och grundare för Football Addicts.

Under en månads tid flyttade bolaget sitt kontor till San Francisco för att se om det gjorde någon skillnad att jobba i världens största startupkittel. Under tiden besökte Patrik Arnesson en rad olika kontor – stora som små.

Här tipsar han om sina lärdomar för att skapa vad han anser vara “ett av världens bästa kontor.”

1. Lägg pengarna på rätt saker
 

“Det som slog mig var alla bolags fascination för reception och konferensrum. Det är där de lägger mest pengar. Men tittar man på var personalen i ett techbolag spenderar sin tid är det definitivt inte i receptionen eller konferensrummen”, säger Patrik Arnesson.

Han berättar om ett specifikt bolag han besökte som hade lagt över hundra miljoner kronor på sitt kontor.

     "Att ha ett dåligt kontor är som att spela
     fotboll utan mål eller fotbollsskor”

“De visade runt mig i alla olika superflådiga rum. Sedan kom vi till själva arbetsytan. Då är det hundra pers och öppen planlösning. De sa att ljudnivån var för hög för att arbeta så de oftast jobbade hemifrån. Fatta att man har ett kontor där det inte går att jobba!”

2. Uppdelat i ljudzoner
 

Ljud har varit en central del av Football Addicts eget kontorsbygge. De har delat in sitt kontor i olika ljudzoner.

På första våningen har de en högljudd aktivitetszon med shuffleboard, kök, biosalong och fotbollsmål. Andra våningen består av en tyst arbetszon. I det stora arbetsrummet med allas skrivbord är möten förbjudna. Det finns inga whiteboards eller andra saker som kan inbjuda till diskussion. Slutligen har kontoret en ren avslappningszon med bibliotek och meditationsrum.

“Ibland kanske man inte behöver röra på sig för att rensa skallen utan behöver i stället sätta sig ned och bara ta det lugnt”, säger Patrik Arnesson.

3. Inred som hemma – på rätt sätt
 

På Football Addicts kontor suddas linjerna mellan privatliv och arbetsliv verkligen ut. Startupgrundaren är dock på det klara med att det roliga kontoret bör hanteras med varsamhet. Man kan inte bara sätta ett upp shuffleboard och två skrivbord i ett rum och kalla det kontor.

Pingisbord är till exempel en relativt vanlig syn, men Patrik Arnesson rekommenderar att tänka till.

“Någonstans tänker många att coolt är lika med bra. Pingis är coolt och det har alla andra, så det måste vi också ha. Men vem som helst fattar ju egentligen att man inte kan jobba en meter från någon som spelar pingis. Det är jättebra med den typen av grejer på kontoret men jag tror att man måste göra det på rätt sätt”, säger Patrik Arnesson.

Football Addicts äter tillsammans

Men experten höjer varningsfingret...


Mikael Ottosson är universitetsadjunkt på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet och berättar att det finns forskning som tyder på att fysisk aktivitet kan göra en mer kreativ. Målet är ju också att ha kul på jobbet för då presterar man bättre.

Samtidigt kan det finnas vissa problem med att kontorsmiljön blir alltför lik medarbetarnas hemmiljö.

“För vissa kan det vara så, men inte alla. Vi ser till exempel att kvinnor upplever mer stress än män i den typen av situationer. Det beror ofta på det förväntas olika saker av människor beroende på kön”, säger Mikael Ottosson och syftar på att kvinnor fortfarande förväntas ta ett större ansvar för hemmet än män.

Stressen kopplad till flytande gränser mellan arbete och fritid är dock främst kopplat till att arbetslivet sipprar in i privatlivet. Inte tvärtom.

“Stressen kommer ofta tillsammans med mer flexibla arbetstider och att man inte behöver befinna sig fysiskt på sin arbetsplats. Det kräver ett större mått av självledarskap för att hantera det,” säger Mikael Ottosson.

I den professionella världen generellt, och kanske startupvärlden speciellt, är det inte bara ett problem med flexibla arbetstider. Även antalet timmar är väldigt flexibelt. Fast mest åt ena hållet – att man jobbar betydligt fler än åtta per dag.

“Det är jättesynd att folk ska jobba dygnet runt i startupbranschen."
 

“Det finns ju lite av ett antietablissemangstänk hos många startups. Man vill bort från tråkiga kontor och byråkrati. Men det finns ju faktiskt en poäng med att ha arbetsmiljöregler. Har man inte det krävs det ett helt annat chefsskap. Man måste hjälpa de anställda att sätta egna gränser”, säger Mikael Ottosson.

Patrik Arnesson tror dock inte att ett gränslöst kontor bidrar till en kultur där folk jobbar för hårt. Han är också noggrann med att poängtera att de är tydliga med att varje person ska hitta en bra balans som passar dem.

“Jag tycker att det är jättesynd att det är en grej att folk ska jobba dygnet runt i startupbranschen. Att jobba 12 timmer om dygnet funkar inte på längre sikt. Vi är engagerade i bolaget på lång sikt och då är det viktigt att alla mår bra”, säger han.

Mikael Ottosson tror att det gränslösa kontoret har kommit till startupbranschen för att stanna och trots riskerna ser han gärna att det sprids till fler bolag:

“Det vore ju fruktansvärt att ha ett kontor där folk inte trivs! Men man måste samtidigt fundera noga över hur man ska förhålla sig till ett gränslöst arbetsliv.”

Tillägg: Artikeln publicerades första gången den 18 oktober 2015 och uppdaterades i juni 2016. 

Läs fler artiklar
Läs nästa artikel