Under måndagskvällen fick satirikern Mathias Leclèr sin Facebook-sida Villfarelser avstängd under 24 timmar. Anledningen: En bild som uppmanar “Svärjevänner” att rösta 10 september. Det vill säga dagen efter valet.
Det är uppenbar satir, inte minst i kontexten av vad Villfarelser i övrigt publicerar. Är det rolig satir? Det tycker inte de som känner sig träffade, de som gärna kallar sig Sverigevänner som politisk markering. Så de massanmälde, uppmanade andra att göra det samma.
Några avföljde Villfarelser. Och under måndagskvällen fick de även Facebook att skriva under på att bilden var kränkande. Eller stötande. Eller uppviglande? Kunde det varit fejk news? För ärligt talat är det rätt svårt att begripa.
Åkesson blev så kränkt eller sårad av satiren att han direkt kommenterade att han ville lägga ner P3, eftersom det är en 'skitkanal'
En talesperson från Facebook kunde under kvällen inte återkomma med ett direkt svar. Inte för att de uttalar sig särskilt ofta i enskilda ärenden, men mest kanske de kunde svara på om det var ett misstag eller inte? Jag antar att de letar febrilt i sina egna användarvillkor efter en utväg.
Politisk satir har varit högt på agendan den senaste veckan. I strålkastarljuset har Tankesmedjans satir av Jimmie Åkesson - framför ögonen på Jimmie Åkesson - i Morgonpasset i P3 varit. Åkesson blev så kränkt eller sårad av satiren att han direkt kommenterade att han ville lägga ner P3, eftersom det är en “skitkanal”.
Men den politiska satiren har också varit på agendan lite mer i det dolda, genom författaren Jens Ganmans (relativt välgjorda) animerade film om svensk invandring. Den togs ned först av Youtube, sedan av Facebook och till slut av Vimeo.
För den som sett filmen är det inte lika svårt att förstå. Den svartmålar invandrare och leker med rasistiska nidbilder, klipper och klistrar friskt i ljudcitat från olika artister och politiker. Den sparkar nedåt, mot de som redan ligger.
Det är inte nytt, det gör till exempel alt right-rörelsen effektivt: meme om judar och Förintelsen, för att sedan söka skydd bakom satiren; “kan du inte ta ett skämt”? Men all satir är inte bra satir, det är ingen fridlyst titel man kan gömma vilket strunt som helst bakom.
Även om ganska, väldigt mycket, får plats där ändå.
Svärjevänner är ingen minoritet, de representerar ett av samhällets största politiska partier. Att göra sig löjlig över dem kan kännas kränkande, men kan inte vara förbjudet
Även detta håller “Svärjevänners” partiledare, Jimmie Åkesson med om. I alla fall när udden är riktad åt rätt håll. I maj i år skrev Jimmie Åkesson på Facebook att “Sverige är en demokrati, och i en demokrati tillåts satir”, angående att SD-journalisten Jan Sjunnesson publicerat en satirisk bild på två barnböcker, den ena där barn stenar en flicka, den andra där muslimer piskar en man.
Det var godkänd satir, enligt Jimmie Åkesson, verkligen inte hets mot folkgrupp. Jimmie Åkesson delade, “i solidaritet”, vidare bilden på sin Facebooksida.
Jag har ännu inte sett Jimmie Åkesson dela bilden “Svärjevänner” vidare – i solidaritet.
I allt detta blir Facebooks uppgift delikat. Därför är det så viktigt att deras beslut är grundade i de egna förhållningsreglerna. Det är enkelt att läsa sig till skälen att Ganmans satir portades. Men Villfarelsers?
Svärjevänner är ingen minoritet, de representerar ett av samhällets största politiska partier. Att göra sig löjlig över dem kan kännas kränkande, men kan inte vara förbjudet. Oavsett om det sker i Tankesmedjan eller på Facebook.
TILLÄGG: Efter att denna artikel publicerats fick Emanuel Karlsten ett meddelande från Facebook: "Posten blev nedplockad av misstag, men vi har återställt den nu."