För många företag är det en självklarhet att vilja skydda sitt namn och logga. Fråga bara klassiska italienska moppe-tillverkaren Vespa, som var måttligt roade av svenska Vesslas framfart.
Som snabbväxande nyhetssajt var ett europeiskt varumärkesskydd även något som Breakit eftersträvade. Men när Breakits vd och medgrundare Olle Aronsson skickade in ansökan fick han snart två fakturor som väckte frågor.
“Vi sökte skydd för logotypen och ordet. Och efter någon månad kom det en väldigt snygg och välgjord faktura per papperspost”, säger han.
Att få en faktura efter att man beställt en tjänst är inget konstigt. Samtidigt skvallrar delar av citatet ovan kanske om att något inte stod helt rätt till med fakturorna som Breakit fick skickade till sig.
“Det som fick varningsklockorna att ringa var att jag redan hade betalat in ansökningsavgiften. Så jag förstod inte: Varför ska jag betala mer, och varför bemödar de sig att skicka papperspost”, säger Olle Aronsson.
Det rörde sig helt enkelt om två fakturor på närmare 30.000 svenska kronor, skickat från ett bolag i Polen och utformat för att se ut som en betalning som rör registreringen.
Den här typen av bluffakturor är ett vanligt problem enligt Magnus Ahlgren, juristchef på Patent- och registreringsverkets design- och varumärkesavdelning.
“Man kan räkna med att när man har registrerat ett varumärke hos PRV eller EUIPO (den europeiska motsvarigheten till PRV reds. anm.), så kommer man att få ett sånt här 'erbjudande'”, säger han.
Tittar man närmare på den finstilta texten i botten av fakturan så framkommer det att betalningen bara medför publicering i någon form av databas och inte har någon koppling till patent- och registreringsverket.
"Får man någonting och är tveksam, hör av dig till patent och registreringsverket. Vi skickar inte ut fakturor i våra ärenden. Det kan komma ett föreläggande om man exempelvis inte har betalat, men då kan det se annorlunda ut", säger han och menar att samma sak även gäller den europeiska motsvarigheten.
Det framgår också av EUIPO:s hemsida att de aldrig skickar ut fakturor med begäran om direktbetalningar.
Är det här olagligt?
“Det är det faktiskt. Numera omfattas det här beteendet av brottsbalken, det handlar om när man på bred front skickar ut erbjudanden som inte omfattas av någonting verkligt. Redan innan detta så har en svensk liga fällts för ungefär två år sedan, där det blev fängelsestraff.”
Någon uppfattning om hur många som faller offer för fakturorna har inte Magnus Ahlgren. Han förklarar att även PRV:s befogenheter att hantera den här typen av problem är begränsade, men att de ändå gärna tar emot kopior av fakturorna för att hålla sig uppdaterade om metoderna som företagen använder sig av.
“Vi ingår tillsammans med andra EU-medlemsstater i ett nätverk mot den här typen av verksamhet. Men patentverken får inte ägna sig åt något operativt, vi kan ta fram exempel på fakturor och varna för verksamheten, men där någonstans tar det stopp”, säger han.