Trots att mejl, chatt och sms har funnits i flera decennier trillar det fortfarande ner en del papperspost hemma på hallmattan. Det beror på att en del avsändare, till exempel myndigheter, fortfarande bedömer papperspost som säkrare och mer tillförlitligt än mejl.
I Sverige har flera företag och myndigheter försökt sig på att genomföra den sista fasen i digitaliseringen av posten. HIttills har ingen riktigt lyckats.
Det företag som har kommit längst är Kivra, som har över 600.000 användare till sin tjänst som låter människor ta emot digital post från till exempel banker och myndigheter.
Bolaget har tagit in riskkapital från bland andra klädjätten H&M:s vd Karl-Johan Persson och Wallenberg-stiftelsen FAM - med syfte att ta position som Sveriges digitala postkontor.
Nu hotas den positionen när danska E-boks rullar in i Sverige. E-boks ägs till hälften av logistikbolaget Postnord (vars svenska del har sina rötter i gamla Postverket) och betalföretaget Nets.
Under den senaste veckan har E-boks gått ut hårt med helsidesannonser i en rad stora svenska dagstidningar, för att locka över tunga avsändare (målet är sannolikt banker och myndigheter) till sin låda.
"Sverige är ett modernt land med hög internetanvändning och en öppenhet för ny teknik. Åndå behandlar man post precis som för 100 år sedan. Efter 14 år i Danmark, med en nära hundraprocentig användning bland den vuxna befolkningen, vet vi att vår lösning är att lita på och att användarna trivs med e-lådan", säger Henrik Andersen, vd och styrelseordförande i E-boks.
Han säger också att planen på sikt är att Sverige ska bli E-boks största marknad. Bolaget är redan totalt dominerande i Danmark, med närmast en monopolställning.
Kivras vd Stefan Krook är skeptisk till E-boks storsatsning.
“Vi har väldigt stort fokus på att förenkla för slutanvändaren. I E-boks annonser vänder de sig överhuvudtaget inte till användarna, utan till avsändaren. Det beror sannolikt på att de inte har avsändare idag och därmed inte något att erbjuda användaren", säger han.
Enligt Stefan Krook beror E-boks succé i Danmark inte på att deras tekniklösning lockar fler avsändare och användare - utan på lagkrav.
“I Danmark finns lagkrav på att medborgarna ska ha en digital postlåda och på att myndigheter ska skicka digital post. E-boks framgång i Danmark bygger på just det. I Sverige saknas ju en sådan modell och därför har det tagit längre tid för fenomenet att ta fart. Nu har vi dock likt mobilt bank-id eller Swish fått rejäl momentum och Sveriges stora konsumentföretag kopplar nu upp sig i snabb takt”, säger Stefan Krook.