Så undviker du att bli en skitstövel – och behåller din makt

Breakit - Så undviker du att bli en skitstövel – och behåller din makt
Björn Hedensjö. Foto: Istockphoto
Björn Hedensjö
Björn Hedensjö
Psykolog

Se upp så att du inte blir en lynnig skitstövel – psykologiska knep för att behålla ditt inflytande.

Björn Hedensjö
Björn Hedensjö
Psykolog

För att en ledare ska få något att hända krävs inflytande – och inflytande är inget vi tar, utan något vi får av andra. Den sista delen av ”Startup-psykologen” handlar om den så kallade ”maktparadoxen”.

Vi slarvar lätt bort den makt vi uppnått. Men det finns en metod för att behålla sitt inflytande.

Det finns en populär idé om att makt och inflytande är något vi erövrar med vassa armbågar. Översatt till en vanlig chefskarriär kan det handla om sådant som att ta sig upp i organisationen genom att offra kollegor.

Men det stämmer inte med forskningen.

Stanfordpsykologen Dacher Keltner, som i 20 år forskat om makt och inflytande i små och stora grupper, har kommit till den direkt motsatta slutsatsen – åtminstone när det handlar om långsiktigt inflytande.

Beteenden som gör att vi får inflytande

Makt och inflytande är inte något vi tar, utan något vi får av andra – för att vi förbättrar deras liv. Och det finns gott om forskning som backar upp påståendet, även om det självklart finns undantag. I en sammanställning av över 70 observationsstudier visade det sig att personen som fick inflytande och utsågs till ledare typiskt ägnar sig åt följande positivt laddade beteenden:

  • Är entusiastisk.
  • Pratar öppet i gruppen.
  • Gör vågade utspel.
  • Visar intresse för andra.
  • Är vänlig och omtänksam.
  • Är samarbetsorienterad.
  • Visar tydligt att hon eller han lyssnar på andra.
     

Andra faktorer som visat sig spela in är att vara närvarande, fokuserad och att tydligt förklara varför man gör det man gör. Att hjälpa andra gruppmedlemmar att få perspektiv i situationer som skapar oro och utstråla lugn, att visa öppenhet och ställa frågor är annat som ökar inflytande i en grupp.

Det är alltså en rad positiva, sociala beteenden som mer än något annat ger oss makt i en grupp. Det gör att andra frivilligt vill ”följa” oss.

Studier i jägar- och samlarsamhällen, som ger ledtrådar om hur det sett ut för människan när vi utvecklats som art, ger ännu mer forskningsstöd. En genomgång av 48 studier visar att mod visserligen är en viktig egenskap när ledare ska utses, men generositet och förmåga till konfliktlösning är några av en rad egenskaper som är avgörande när ledare ska väljas.

Makt gör oss till sämre versioner av oss själva

Maktparadoxen är i korthet detta: vi når makt och förändrar världen tack vare våra bästa sidor. Men makt tenderar att locka fram våra sämsta sidor – vilket gör att vi blir av med den makt vi kämpat oss till.

Hur vi lär oss att hantera maktparadoxen avgör hur framgångsrika både våra professionella och privata liv blir.  

Det finns gott om exempel från forskningen på hur vi korrumperas av makt – och hur snabbt det kan gå.

  • I experiment har det visat sig att personer som tilldelats maktpositioner snabbt blivit sämre på att bedöma andras känsloläge.
     
  • I ett klassiskt Stanfordexperiment delades en maktposition ut slumpmässigt till en av tre personer i en grupp som fått en problemlösningsuppgift. En bit in i experimentet kom en forskningsassistent in med ett kakfat med fyra kakor. Det betydde att en av gruppdeltagarna kunde ta två kakor, medan de andra fick en var. Det visade sig i att personer som tilldelats chefsrollen var dubbelt så benägna att ta två kakor som de andra i gruppen. Experimentet illustrerade som mycket annan forskning faktumet att makt nästan omedelbart gör att vi känner att vi har mer rättigheter än andra.
     
  • Makt gör oss mer impulsiva. Det återspeglas bland annat i en större benägenhet att köra mer vårdslöst. Men också i att vi bryr oss mindre om hur folk påverkas av det vi säger. Folk som upplever en känsla av makt bryter oftare mot de regler som styr samarbetsorienterad kommunikation – de avbryter exempelvis oftare.
     
  • Undersökningar visar att personer som upplever att de har makt erkänner att de kan bete sig oetiskt – kanske handlar det om att köra alldeles för fort för att hinna i tid till ett möte. Samtidigt tycker de att de av olika skäl har rätt att göra det, men ser exakt samma beteende hos andra som oacceptabelt.
     
  • Personer i maktposition är mer benägna att förklara orättvisor i samhället med att personer som inte lyckas är lata och odisciplinerade, medan andra snarare ser förklaringar utanför individen – exempelvis det område man växt upp i och möjligheter att få bra utbildning.
     

De beteenden vi lägger oss till med när vi fått makt gör alltså att vi över tid förlorar vårt inflytande. Kort sagt – ingen följer frivilligt en skitstövel.

Motmedel mot maktparadoxen – så behåller du långsiktigt inflytande

Idealisera inte begåvade rövhattar. Eller rättare sagt – idealisera inte deras sämsta sidor. I startup-världen finns imponerande förebilder som samtidigt är lynniga, certifierade skitstövlar.

Ta en sådan person som Apple-grundaren Steve Jobs, som då och då kunde skrika sådant som ”fucking dickless assholes” till medarbetare på möten. Ingen kan ifrågasätta hans geni, men kom ihåg att han var framgångsrik trots och inte tack vare sin lynnighet.

Det finns forskning som visar att just lynnigt beteende hos en ledare är värre än något annat – till och med värre än konsekvent elakhet – eftersom det skapar så stor oförutsägbarhet i organisationen.

Behåll fokus på andra. Förmåga till empati är i forskning kopplad till en mängd olika positiva utfall. Personer som i tester visat sig ha hög empatisk förmåga har större nätverk, anses mer pålitliga, har högre status, klarar sig bättre i samarbeten och förhandlingar och löper mindre risk att drabbas av depression och ångest.

Empati är också helt centralt när det handlar om att behålla makt. Bara en person som uppfattar behoven hos andra klarar av att arbeta för allas bästa – en förutsättning för att även i fortsättningen ha gruppens förtroende.

Var tacksam och visa det. Robust ny forskning visar hur gynnsamt det kan vara för en person att öva på att uttrycka tacksamhet. En studie visade att en enkel övning i tacksamhet flera veckor senare gav försökspersonerna positiva effekter på hälsa, känsloläge och stress jämfört med en kontrollgrupp.

Genom att uttrycka tacksamhet bygger vi också starkare band inom våra sociala nätverk. För att behålla makt och inflytande gäller det att omvandla den inre upplevelsen av tacksamhet till beteenden – alltså att faktiskt uttrycka den. Den chef som etablerar en tacksamhetskultur i sitt nätverk skapar också förutsättningar för ett starkt, långvarigt inflytande – man kan tala om ”smittsam goodwill”.

Det här var sista delen i vår serie Startup-psykologen. Har du missat nåt avsnitt eller vill du bara läsa allt en gång till? Klicka här för att se alla artiklar.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel