Breakit kan i dag avslöja att flera riksdagspartier låter Facebooks spårningsprogram titta på vad besökarna gör på deras hemsidor. Flera av partierna har gjort detta i smyg, utan att berätta om spårningen för deras besökare.
Att göra så, utan att be om lov, kan vara olagligt – något slås fast av både Facebooks riktlinjer och dataskyddslagen GDPR.
Samtidigt har mediebranschen dragit i nödbromsen. Stora medier som Dagens Nyheter och Aftonbladet har den senaste tiden tagit bort Facebook-pixeln från sina sajter.
Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski är öppen med att han själv inte fullt ut har förstått omfattningen av den data som Facebook får tillgång till via pixeln.
”När data om våra användare går vidare till Facebook har vi inte kontroll över vad som händer med den”, säger Peter Wolodarski till Breakit.
För ett par veckor sedan tog DN, liksom stora delar av Bonnier News, bort spårningsfunktionen.
”Ofta säger folk att användarna inte förstår vilken data som samlas in, men det är mediecheferna som inte har förstått. Facebook har glatt tagit all data och bygger i det närmaste en perfekt profil över människor på individnivå. Det är skrämmande”, säger Peter Wolodarski.
Han är i dag självkritisk.
”Vi har haft pixeln i ett år, jag hade inte förstått fullt ut vad den medför”.
De senaste åren har medier i stor skala integrerat Facebook-pixeln på sina sajter. Det handlar enkelt uttryckt om en kod som följer vad inloggade Facebookanvändare gör på hemsidan.
Pixeln ser vem du är, vilken ip-adress du har, vilka sidor du läser. Exakt vad som övervakas bestäms av sajtägaren.
Datan krypteras sedan, men kan kopplas ihop med besökarens Facebook-profil. Orsaken till att så många företag använder pixeln är att de, med hjälp av datan, kan bygga upp skräddarsydda målgrupper i Facebooks annonsverktyg.
Ett medieföretag skulle till exempel kunna bygga en målgrupp bestående av Facebook-användare som läst minst 10 artiklar om hur man går ned i vikt, för att sedan skjuta riktad annonsering på just denna målgrupp.
DN har främst använt sin Facebook-pixel för att sälja de digitala prenumerationer som ska trygga tidningens ekonomi. Beslutet att ta bort den kan drabba intäkterna negativt, men motiveras av att DN vill skydda sina användares data.
”Vad vi trodde var att vi kunde optimera vår marknadsföring på Facebook. Det fanns inte på kartan att vad de gör är att ta surfdata och koppla ihop det med individer. Det var en överraskning”, säger Peter Wolodarski.
Den 25 maj ersattes personuppgiftslagen med dataskyddslagen, baserad på EU-förordningen GDPR. Den som samlar in persondata på fel sätt, till exempel genom att inte informera om att det sker, riskerar mycket höga böter. Företag i hela EU har därmed, kanske för första gången någonsin, verkligen tvingats genomlysa hela sin verksamhet – inklusive tredjepartsaktörer.
Även Schibsted, som äger Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fattade nyligen sitt beslut. Facebook-pixeln stängdes av, eftersom Schibsteds chefer inte vet om det är lagligt att använda den som företaget har gjort tidigare.
”Vi anser att det är oklart. Därför har vi valt en försiktig linje och vi har fattat ett generellt beslut om att inte använda Facebook-pixeln”, säger strategichefen Niclas Bergström.
LÄS HELA GRANSKNINGEN:
Svenska partier kartlägger dig på nätet – i smyg: ”Bryter mot lagen”
Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet slänger ut Facebooks pixel
Så spåras DU av Facebook på internet (utan att du vet om det)