Svenska mediejätten utmanar Google – går inte med på GDPR-kraven

Google Schibsted GDPR
Svenska mediejätten utmanar Google – går inte med på GDPR-kraven

Sundar Pichai, vd på Google och Raoul Grünthal, koncernchef Schibsted Sverige. Foto: TT

Erik Wisterberg

Reporter

Googles GDPR-smocka får Schibsted att säga "nej tack".

Google har uppemot halva marknaden för automatsålda digitala annonser på webben i Sverige (det som brukar kallas för programmatic). Översatt i pengar betyder det intäkter på över en miljard kronor.

I måndags avslöjade Breakit att Google hotar med att stänga pengakranen för de medier som inte går med på bolagets nya annonspolicy kopplat till dataskyddslagen GDPR.

Haken? Medier över hela Europa är starkt kritiska, då de menar att den nya policyn ger Google rätt att använda datan medan medierna står med ansvaret ifall den används på fel sätt.

Schibsted Sverige är nu i konflikt med Google, kring GDPR-problematiken, kan Breakit berätta.

"Som läget ser ut just nu så kan vi inte tillgodose de krav Google ställer, vilket betyder begränsningar för kunder och partners som använder Googles produkter för köp av vårt annonslager", säger Anders Nylander, försäljningsdirektör på Schibsted Sverige.

Specifikt gäller problemet automatiserade annonsköp via Googles plattform Doubleclick. Annonsörerna köper målgrupper via Doubleclick Bid Manager, som sedan visar ut "rätt" annonser på mediernas sajter baserat på massor av datapunkter om den som surfar in.

Att stänga av det inflödet av annonsköp skulle sannolikt bli dyrt för Schibsted, som bland annat äger Sveriges största trafikmagnet Aftonbladet.

Trots det tycks Schibsted bedöma att striden är värd att ta. 

"För oss är det viktigt att vi tar ansvar för och bestämmer över vår egen affärsmodell, och hur våra användares data behandlas", säger Anders Nylander.

Googles nya krav kom redan i slutet av mars, men uppmärksammades för en vecka sedan i ett brev från fyra europeiska branschorganisationer till Googles vd.

Enligt mediernas branschorganisationer kräver Google bland annat att få använda informationen som medierna samlar in om sina besökare – samtidigt som Google skjuter över ansvaret på medierna om datan används felaktigt.

Även Bonnier, som äger Expressen och Dagens Nyheter, är kritiskt.

“Grundproblemet är att Google går ut och kräver att våra bolag och andra publicister inhämtar samtycke från sina kunder för Googles räkning. Och de vill att vi gör det utan att veta exakt vad datan ska användas till och att vi utan insyn ska stå som garant för att deras behandling av personuppgifter. Det sätter oss i en väldigt märklig sits”, sade Bonniers kommunikationschef David Salsbäck tidigare till Breakit.

Google Sverige har inte velat svara på kritiken, förutom i skriftliga uttalandet som i generella ordalag tonar ned betydelsen av den nya annonspolicyn.

”Vi har alltid bett publicister att inhämta samtycke för användandet av vår annonsteknologi på deras sajter, och det vi gör nu är helt enkelt att uppdatera det kravet i enlighet med GDPR”, skrev kommunikationschefen Farshad Shadloo i ett mejl till Breakit. 

Man kan lugnt säga att Google och dess motpart har olika åsikter om vad den innebär.

En ledtråd till varför detta är så viktigt – och värt att bråka om – finns att hitta i de enorma bötesbelopp som träder i kraft den 25:e maj för de företag som missbrukar personlig data inom EU.

I värsta fall kan bötesbeloppet bli 4 procent av företagets globala omsättning. För Google skulle det betyda nära 40 miljarder kronor i böter.

Enligt Breakits källor har det under gårdagen kommit signaler från Googles svenska organisation att man möjligen kommer att lätta på kraven, för att undvika en situation där pengar går upp i rök för båda parter.

Det vi ser nu kan tolkas som ett förhandlingsspel i sista minuten – inför öppen ridå.

Läs fler artiklar
LÄS MER