Jag besökte en kinesisk fabrik – nu vet jag varför prylarna på Wish är så kassa

Breakit - Jag besökte en kinesisk fabrik – nu vet jag varför prylarna på Wish är så kassa
Li Hung Chung, fabrikschef, och Ken Young, ansvarig för inköp och produktion på Above. Foto: Jonas de Lange.
Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

100.000 paket – per dag. Appen Wish har de senaste åren tagit Sverige med storm, men en stor del av prylarna håller löjligt låg kvalitet.
Vi åkte till Kina för att reda ut varför.

Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

Pssh! Klonk! Chugg! 

Ljuden av hydraulik och metall mot metall avlöser varandra. Ken Young pekar mot ena sidan av en cirka 1 kubikmeter stor metallkub.

“Okej, så här någonstans är det plasten skjuts in i formen”, säger han.

Vi befinner oss hos Dongguan shun hing plastics limited – ett av tusentals företag i södra Kina som prånglar ut plastprylar till hela världen, bokstavligt talat på löpande band. Ken Young, ansvarig för inköp och produktion på den svenska design- och teknikbyrån Above, och fabrikschefen Li Hung Chung guidar oss runt.

Ken Young visar hur stålformarna funkar.

Kina har beskrivits som hela världens fabrik. Bara hos Shun hing tillverkas allt från eltandborstar och rakmaskiner till hörlurar.

Just de senaste månaderna har kinesisk produktion blivit högaktuellt i Sverige efter explosionen av småpaket hos Postnord. När det var som värst landade 100.000 paket, framför allt från den mobila marknadsplatsen Wish, på Arlanda varje dag.

Prylarna, som kan kosta så lite som några få kronor att klicka hem, kritiseras ofta för att vara osäkra och hålla låg kvalité. 

Genom vårt besök har Breakit fått möjligheten att se hur det faktiskt går till när nya prylar skapas.

Så hur går det då till att ta något från prototyp till massproducerad produkt?

Även enkla produkter är komplicerade

Vi går in i själva fabriken. En gul robotarm glider tyst fram och tillbaka mellan hyllraderna framför sig. Den sträcker sig ut och plockar upp kopparstavar i storlek med ett pekfinger. Lugnt och metodiskt sorteras kopparstavarna, i vad som för en amatör verkar som en något oklar ordning.

När man bygger en plastprodukt – vilken typ av plastprodukt som helst – börjar man med det som kallas “tooling”. Det vill säga att skära ut själva stålformen som plasten ska hällas i. För att få till alla specialdesignade hörn på varje produkt skär man ut små formar av koppar. Kopparformarna används sedan för att med hjälp av elström bränna sig in i stora stålplattor. 

Att ta fram en hel form kan ta fyra till sex veckor.

“Hur många behövs för en produkt?”, frågar Ken Young och gestikulerar mot stålplattorna på metallkuben framför sig.

Li Hung Chung, tänker ett ögonblick och ger facit. En stålform brukar kräva ungefär 60 olika kopparbitar för att få formen rätt. Beroende av komplexitet kan en färdig produkt kräva 40 till 60 olika stålformar. 

Ungefär 3.000 kopparbitar totalt där alltså.

Kopparbitarna är ungefär lika stora som ett finger.

Hos Shun hing finns vid varje givet tillfälle ungefär 10.000 unika kopparstavar som alla är till för olika delar av olika produkter.

Det tar över en timme att promenera genom hela fabriken från start till mål. På vägen går vi förbi rad efter rad med maskiner stora som bilar, som matar ut olika sorters plastdelar.

Det är många steg att ta sig genom från start till mål. Man ska ta fram digitala modeller, skära ut formar, pressa ut alla plastdelar, bygga ihop produkten med plast och elektronik, och packa ned det. 

Sedan upprepas hela processen för att slipa bort alla fel.

“Jag brukar rekommendera för våra kunder att vi gör två eller tre testvarv med allt innan vi går till massproduktion”, säger Li Hung Chung.

Shun Hings fabrik är uppdelad i fem byggnader. Li Hung Chung och Ken Young promenerar mellan byggnaderna i det förvånansvärt gröna fabriksområdet.

 

Li Hung Chung studerar en 3D-modell.

Att det tar tid att få allt på plats är kanske inte så konstigt. I vanliga fall krävs det två-tre veckor, ibland flera månader, bara att komma överens med kunden om en digital 3D-design.

“Det är det här jag pratar om när jag säger att det är skillnad.”

"Hur kan produkterna vara så dåliga?"

"Hur lyckas de ens göra så här kassa produkter? Hur kan de inte bara slipa ned kanten här och få de här bitarna att passa ihop?"

De tankarna kan lätt slå en när man packar upp en billig pryl som beställts via Wish. 

Under vårt fabriksbesök vänds frågan snarare upp och ned. Hur lyckas de ta fram något som funkar överhuvudtaget?

Bara en sådan sak som vilken typ av stål man gör sina formar av spelar in. Med svenskt stål kan man prångla ut kanske 500.000 enheter innan precisionen minskar, menar Ken Young. Med kinesiskt stål börjar formen ändras redan efter 50.000 enheter. När formarna ändras blir även plasten man häller i dem deformerad och passar inte längre perfekt.

Liknande problem kan uppstå i precis varenda led och vid varje materialval. Vilken sorts plast används? Vilken temperatur värms den till? Funkar alla sladdar? Sitter alla loggor och symboler på rätt plats? Är vi säkra på att det inte har kommit in några dammkorn till den sterila avdelningen?

Anställda på Shun hing inspekterar varje enskild produkt.

Sedan är det de ständiga testerna. Li Hung Chung har 18 anställda under sig som jobbar heltid med kvalitetskontroll och tester. Varenda liten kopparbit och varenda plastbit får ett eget serienummer så att man så snabbt som möjligt kan spåra vilka fel som inträffat. 6–8 miljoner plastdelar produceras, bara i den här fabriken, varje månad. Då räknas Shun hing bara som en mellanstor fabrik även om bolaget omsätter “ett niosiffrigt belopp”, i svenska kronor, och har ungefär 350 anställda.

Begynnelsen på en av produkterna som tillverkas i fabriken.

Ett bolag som använder Shun Hing är svenska Zound industries. I ett av fabrikens sista rum går vi förbi rader med personal som packar Marshall-lurar i lådor. Under tillverkningsprocessen testas högtalarna i lurarna fem olika gånger, mellan olika steg för att säkerställa kvalitén. Sedan testas varenda knapp för att se till att den funkar som den ska.

På varje enhet?

“Ja, varje enhet. De ska tåla 100.000 knapptryck", säger Li Hung Chung.

Ken Young bryter in:

“Det är det här jag menar om när jag säger att det är skillnad på låg och hög kvalitet. När du kommer till en fabrik och de säger att de kan göra något billigare. Hur tror du att de lyckas? Antingen har de färre folk eller tar de några andra genvägar.”

Stålformen delas i två när plasten inuti stelnat så att de färdiga delarna kan plockas ut.

Ken Young pekar dessutom på hur fabriken vi är på hela tiden loggar allt. Även det är ett område som kan kapas av billigare leverantörer.

“Men om de skippar spårningssystemen, hur ska du som kund då kunna veta att de faktiskt gör testerna?”

"Det är inte dålig kvalité – det är billig produktion"

Så varför är då “Kina-prylarna” så kassa? Har inte kineser någon känsla för kvalité eller vad är det frågan om? Nja, det postkoloniala tänket ska vi nog lägga på hyllan, för evigt. Tittar man på till exempel på telefontillverkarna Huawei, Xiaomi eller Oneplus blir det uppenbart att det inte alls behövs amerikanskt eller europeiskt ledarskap för att bygga kvalitetsprodukter.

“Konsumenterna här ser inte låg kvalité som skräp. De ser det som förbrukningsvara. Det är klart att sakerna inte funkar särskilt länge när de inte kostar något”, säger Ken Young.

Den så kallade CE-märkningen finns på alla produkter i Sverige, men det är inte säkert att allt som produceras i Kina har samma certifiering.

Det är inte bara svenska konsumenter som tampas med kvalitetsfrågan. Även startups som vill starta tillverkning i Kina kan råka ut för lågkvalitetsställen. Ken Young berättar bland annat hur en kund hade hittat en chiptillverkare på den digitala marknadsplatsen Alibaba.

“Jag åkte dit för att träffa bolaget men det var bara en ensam kille. När jag frågade var han hade prylarna var inte ens prototypen klar”, säger han.

Problemen behöver inte heller bero på leverantören. Ofta kan specifikationerna från kunden vara för diffusa.

“Om du bara säger att jag vill ha den här i svart utan att specifiera vilken svart du menar kommer de bara ta den de hittar. Om de har satt ett lågt pris kommer de leverera därefter. ‘Det blir ju billigt, alltså det bästa för kunden’, tänker de”, säger Ken Young.

Även i Kina är kvalité en kostnadsfråga.

Innan användning mäts varje kopparbit med ett särskilt verktyg, ned till 0,002 millimeters precision.

 

Det här är en redaktionell artikelserie som vi kallar för Startupresan. Det är ett journalistiskt oberoende projekt där vi på Breakit bestämmer vad vi vill skriva om, och som presenteras av Lufthansa.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel