Här är de okända hjärnorna som skapade Spotify: "Dream team"

Breakit - Här är de okända hjärnorna som skapade Spotify: "Dream team"
Fortune Brainstorm TECH + skärmdump från en tidig "om"-ruta från Spotify
Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

De pluggade tillsammans på KTH, var runt 26 år gamla och älskade teknik.
Det här är historien om hur en grupp unga män tillsammans knackade ihop världens största musiktjänst – och blev miljonärer på kuppen.

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

Sagan om Spotify är en reportageserie från Breakit, av Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson, där vi kartlägger bolagets första steg mot världsherravälde.

Kapitel III: Kodgenierna från KTH

***

Sent i försommarnatten lyser lamporna fortfarande på Riddargatan 20. Inne på kontoret, en ombyggt lägenhet, sitter tre män som jobbar natten igenom.

Klockan hinner blir tre, fyra, kanske fem på morgonen innan Mattias de Zalenski, Andreas Ehn och Fredrik Niemelä betraktar den färdiga frukten av Spotifys tech-teams hårda arbete.

Där, mitt i natten, föds Spotify som fungerande produkt.

Programmeraren Mattias de Zalenski får äran att bli användare nummer ett. CTO:n Andreas Ehn blir nummer två.

”Det var en underbar känsla. Det kickade igång och fungerande", säger Fredrik Niemelä som lade in sig själv som användare nummer tre den där sommarnatten 2007.

I bakgrunden brummar servrarna, inrymda i en skrubb med öppna fönster för kylning. 

While going through some old photos I took during the early days of @Spotify (for an upcoming book about Spotify!), I came across this photo of the state-of-the art Spotify Server Operations Centre (aka a closet with 19" servers.) Spotify ran off of these the first few months. pic.twitter.com/SbhgGnafLR

— Rasmus Andersson (@rsms) February 23, 2018

***

Hur bygger man en tjänst som konkurrerar med piraterna? 2006, när Spotify grundades, var musik redan tillgängligt gratis på internet. Det var bara att tanka loss.

Detta var innan The Pirate Bay-rättegången och långt innan "vanliga" svenska fildelare dömdes till miljonskadestånd. Att fylla sitt Itunes med olagligt nedladdad musik bedömdes som tämligen riskfritt, och rätt coolt.

Daniel Ek och Martin Lorentzon började under 2007 bli alltmer övertygade om att det var musik – inte tv eller film – som skulle bli Spotifys grej. Så hur blir man bättre än gratis?

Svaret stavas snabbhet. Svaret har också en siffra: 200 millisekunder.

Om du bygger en tjänst som är så pass snabb så uppfattar vår hjärna det som omedelbart. När du trycker på play så känns det som att musiken startar direkt, precis som om den faktiskt fanns på din hårddisk.

Där fanns en möjlighet att utklassa de segbuffrande försök till streamingtjänster som dittills testats, och konkurrera med fildelningen på riktigt. 

När Spotifys förste teknikchef (CTO) Andreas Ehn värvar sitt första teknikteam är det den frågan han måste lösa. Vilka kan bygga en streamingtjänst där musik skickas blixtsnabbt världen över från ett gäng servrar i en skrubb på Östermalm.

Jakten på 200 millisekunder kan börja.

***

Ludvig Strigeus, den rullstolsburne superkodaren från Göteborg, har i efterhand flera gånger lyfts fram som det tekniska geniet bakom Spotify. Och hans bidrag är viktigt. Ludde byggde i stort sett helt själv Spotifys fjäderlätta klient – själva musikspelaren – för Windows.

Men tekniken under huven, som gjorde Spotify så snabbt, kom i stor utsträckning från de dataloger som Andreas Ehn handplockat från sin egen gamla skola, KTH i Stockholm.

Exakt vem som gjorde vad är alltid klurigt att veta mer än tio år senare. Speciellt då Spotify har blivit en sådan succé, värd hundratals miljarder kronor. Olika namn nämns beroende på vem man pratar med.

Många av Spotifys tidiga anställda vill, i enlighet med bolagets policy, inte alls prata med journalister.

"Det är jag inte intresserad av", säger en av dem.

"Jag skulle gärna prata med er, men du får gå via Spotifys pressavdelning", säger en annan.

Arbetet försvåras också av att Spotifys presschef Sofie Grant, parallellt med Breakit, ringer runt till tidiga Spotify-anställda som har slutat för att instruera dem att inte prata med Breakit, utan hänvisa alla frågor till henne. 

Det finns dock ett dokument som ger viss vägledning: Spotifys första patentansökan för tekniken bakom streamingsuccén, daterad 13 juli 2007. Där finns fem namn listade som "uppfinnare": Andreas Ehn, Magnus Hult, Fredrik Niemelä, Ludvig Strigeus och Gunnar Kreitz.

Faksimil av patentansökans förstasida.

"Uppfinningen hänför sig till peer-to-peer-strömning av media i ett nätverk för datadistribution", står det i det knastertorra dokumentet.

På ren svenska betyder det att Spotify hämtade inspiration till sin teknik från samma fildelare som de ville konkurrera ut.

Initialt sågs just peer-to-peer-tekniken som central för Spotify.

***

Många av dem är mångmiljonärer i dag. Flera av Spotifys tidiga anställda har sålt av sina ägarandelar som de fick via optioner och grundat egna företag.

Spotifys sanslösa värdeökning har gjort att de blivit otroligt rikligt belönade. 

Där och då var drivkraften dock inte pengar för utvecklarna, menar Fredrik Niemelä.

"Andreas Ehn höll på att plocka ihop ett riktigt dream team. Möjligheten att få jobba med dem var en väldigt stark drivkraft", säger han och fortsätter:

"Sedan var det många av oss dataloger som inte direkt älskade skivbolagen. Istället för att bara sitta och klaga kunde vi göra något åt saken, att göra det irrelevant att kopiera".

Skärmdump på en tidig "om"-ruta från Spotify.

2007 var bandbredd ett problem. Det var dyrt.

Vid det här laget var Daniel Ek och Martin Lorentzon övertygade om att gratis var grejen för Spotify. Investerare som bolaget kontaktade räknade med att en mycket liten andel, kanske 3 procent (en siffra man hämtat från Skype) skulle kunna konverteras till betalande kunder.

Att ha en teknik som åt bandbredd en masse skulle suga musten ur Spotify ekonomiskt.

Och det är här datagenierna från KTH kommer in i bilden. Teoretiker som Fredrik Niemelä, och Gunnar Kreitz sattes på att lägga grunden för det system som skulle kunna distribuera all världens musik billigt, på under 0,2 sekunder.

Magnus Hult höll i en annan central del, den metadata som skulle göra det mycket lättare att hitta en låt på Spotify än på The Pirate Bay.

Andra viktiga nyckelpersoner i tech-teamet var Andreas "Ama" Mattsson (som tillsammans med Andreas Ehn och Fredrik Niemelä kom att kallas för "trojkan" bland de anställda) samt Jon Åslund och Emil Fredriksson.

Spotify byggdes som ett bit-torrent-nätverk, fast med en central server.

I bolagets patentansökan beskrivs uppfinningen i detalj.

Här är huvudpunkterna:

# De befintliga streaminglösningarna var "ofördelaktiga" på grund av höga bandbreddskrav på serversidan.

# De befintliga peer-to-peer-systemen var olämpliga för streaming eftersom datan hämtades utan ordning och inte kunde börja spelas upp innan filen var hämtad i sin helhet.

# Spotifys variant löste båda problemen. Tekniken gjorde det möjligt för Spotifys musikspelare att hämta bitar av en låt från andra användares datorer, med stöd av den centrala servern, och börja uppspelningen nästan omedelbart.

Fredrik Niemelä kallar det för ett "bit-torrent-nätverk slicat på andra ledden". Det handlar om hur filerna delas upp i små beståndsdelar, hämtas och sätts ihop i Spotifys musikspelare. 

"Vi skar bitarna på andra ledden, så att varje del är hela filen men bara en tunn slice. Istället för att systemet skulle ut och leta efter 'rätt' pusselbitar räckte det med att ha rätt antal pusselbitar – vilka som helst", säger Fredrik Niemelä och tillägger:

"Det var en ganska uppenbar idé, även om jag tror att ingen hade gjort det förut".

Hur svårt var det att bygga tekniken?

"Mitt minne är att det inte var så blodigt. Vi hade en briljant visionär i Andreas Ehn, briljanta teoretiker och Ludvig som var briljant på att implementera på front-end-sidan. Som jag minns det fungerade tekniken första gången vi testade den".

Flera av medlemmarna i Spotifys första utvecklarteam tonar dock ned betydelsen av sin egen insats. Deras främsta bidrag var snabbheten.

"Spotify hade klarat sig med sämre teknik, det var inte det som var grejen. Vi hade ett kick-ass teknik-team, ett kick ass legal team och ett säljteam som kunde sälja. Det var de tre sakerna i kombination som gjorde det", säger Fredrik Niemelä.

***

Tillbaka till den där natten på Spotifys kontor. Bland utvecklarna, som stundtals jobbat mycket långa dagar – och ibland nätter – tror man att lanseringen av Spotify är nära när tekniken är klar.

Man har nått målet, en uppspelning som känns omedelbar. De är lyckligt ovetande om att lanseringen är mer än ett år bort. Att Daniel Ek och Martin Lorentzon inte hade ett enda av de fyra stora skivbolagen med sig.

Nästa stora prövning handlar om ett sant konststycke, som enligt flera av Breakits källor är den verkligt stora bedriften bakom Spotify. 

Daniel Ek och Martin Lorentzon skulle tillsammans med Petra Hansson, en jurist plockad från Mannheimer Swartling, och Niklas Ivarsson, en bekant till Lorentzon från Borås, få skivbolagsbossarna att skriva på avtalen.

Rent krasst: De skulle övertyga skivbolagen att låta folk lyssna på deras viktigaste tillgång  musiken – gratis på internet.

***

Epilog: Spotify övergav sedemera peer-to-peer-tekniken, i och med att bandbredd blev billigare och att bolaget lanserade sin produkt för mobilen efter Iphonens intåg. Man flyttade även sina servrar till en riktig serverhall, och de kommande åren väntas Spotify lägga runt 3,7 miljarder kronor på Googles moln- och servertjänster.

Sagan om Spotify är en reportageserie från Breakit av Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson. Kapitel 4: "Jakten på avtalen" publiceras nästa vecka.

Läs fler artiklar
LÄS MER