Han fängslades – de blev miljardärer: "Borde få 10 procent som tack"

Breakit - Han fängslades – de blev miljardärer: "Borde få 10 procent som tack"
Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

Så bäddade piraterna för Spotifys succé.

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

Sagan om Spotify är en reportageserie från Breakit av Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson, där vi kartlägger bolagets första stapplade steg mot världsherravälde.

Kapitel II: Spotify och piraterna

***

De svarta piratflaggorna vajar i vinden när Fredrik Neij, en av männen bakom The Pirate Bay, kliver upp i talarstolen.

Jublet stiger.

"Lägg ner och sluta bråka med internet, det är en strid ni inte kommer att vinna", säger han.

På Mynttorget i Stockholm, ett stenkast från politikerna i riksdagen, har uppemot 500 personer samlats lördagen den 3:e juni 2006.

De är där för att protestera.

Ett par dagar tidigare har den svenska polisen slagit till mot The Pirate Bay, piratsajten som blivit ett rött skynke för musikindustrin. Uppemot 50 poliser deltog i razzian i på olika håll i landet. Sajten slocknade tillfälligt, då poliserna slog till mot webbhotell och serverhallar som hållit världens största sajt för fildelare flytande.

På Mynttorget försöker Fredrik Neij teckna en bredare bild av sitt värv.

"Under drygt tre år har The Pirate Bay växt från en liten fildelningssajt, på en taskig ADSL-lina i Mexiko, till en av världens största distributörer av kultur och medier av alla slag. Under drygt tre år har vi fortsatt häckla upphovsrättsivrarnas hot och arbetat för att göra så mycket som möjligt tillgängligt för så många som möjligt", säger han och fortsätter:

"De senaste åren har vi skapat ett fildelningimperium som världen aldrig tidigare skådat. Ett kluster av sidor och servrar som dagligen används av miljoner användare. En vanlig dag har The Pirate Bay 15 miljoner sidvisningar", säger.

Återigen jublar de hundratals åhörarna och viftar med sina piratflaggor.

 Demonstrationen på Mynttorget. Foto: Fredrik Persson / SCANPIX

Ett par kilometer därifrån, i en gammal lägenhet på Riddargatan på Östermalm, har två de två annonsmiljonärerna Daniel Ek och Martin Lorentzon precis börjat bygga den första versionen av Spotify.

Utvecklarna i det första teamet har egentligen bara  en övergripande fråga att förhålla sig till: Hur konkurrerar man med något som redan är gratis?

Spotifys svar på den frågan ska göra grundarna omåttligt rika – och bolaget till den riddare i skinande rustning som räddar skivindustrin från kollaps.

Fredrik Neij och hans kumpaner bakom The Pirate Bay ska istället åtalas och dömas till fängelse och skadestånd som gör dem skuldsatta livet ut.

00-talets svenska ideologiskt drivna frihetsälskande pirater och Spotify kan ses som varandras motsatser.

Anarkister mot kapitalister.

Illegala mot legala.

Men sanningen är att deras öden är intimt sammankopplade på flera plan.

När de första betaversionerna av Spotify når investerare, skivbolagsmoguler och kreddklicken i Stockholm under 2007 är musiken – precis som på The Pirate Bay – illegal.

Den är i många fall tankad rakt från skivindustrins hatobjekt nummer ett.

***

Sean Parker, grundare av Napster. Foto: AP.

Redan som tonåring blev Spotify-grundaren Daniel Ek frälst av fildelningstjänsten Napster. Det var så han upptäckte band som Metallica och Led Zeppelin.

Precis som många andra i den generationen blev Daniel Ek van vid att musik var något som man kunde få tillgång till omedelbart.

All musik.

"Napster var ju den grejen som förändrade allt för mig", har Daniel Ek själv sagt  i en intervju med Dagens Nyheter.

Fildelningstjänsten Napster lanserades 1999. Snart använde amerikanska studenter sina skolors snabba internetuppkopplingar till att tanka hem MP3-filer i mängder. Sean Parkers skapelse blev världens första fildelningsprogram som slog igenom brett. Folk kunde fylla datorer, senare MP3-spelare, med mängder av låtar.

Napster stängdes ned efter bara två år, efter stämningar från den amerikanska skivindustrin och artister som Metallica och Dr Dre.

Sean Parker hade dock öppnat Pandoras ask. Och den massiva uppmärksamheten kring alla rättstvister hade paradoxalt nog ökat allmänhetens kännedom om, och aptit på, fri musik över internet.

Kazaa, med svensken Niklas Zennström i spetsen, bar fildelningens fana vidare. 2003 var hans program det populäraste sökordet på Yahoo. Enligt Niklas Zennström laddades Kazaa ned 1 miljard gånger.

2003 sjösätts även The Pirate Bay, bit-torrent-trackern som ska sätta den definitiva stämpeln på Sverige som nätpiraternas förlovade land.

Gottfrid Svartholm-Warg och Fredrik Neij, två av männen bakom The Pirate Bay.  Foto: David Magnusson / SvD

När Daniel Ek och Martin Lorentzon investerade sina privata förmögenheter i att bygga något som många sade var omöjligt – en laglig musiktjänst där lyssningen var gratis – visste de att det enda receptet som skulle leda till framgång var att vara bättre än piraterna. Snabbare, snyggare och smidigare.

Men pirater som Peter Sunde, som senare skulle hamna i fängelse, hade också skapat själva förutsättningarna för att Spotify kunde födas.

Deras fildelningsprogram, torrentfiler och peer-to-peer-teknik hade krattat manegen genom att banka skivindustrin ned i brygga.

I Sverige försvann 42 procent av skivförsäljningen på fem år, enligt branschorganisationen IFPI.

Skivbolagen började bli desperata. Branschveteranen Per Sundin, då vd för Sony BMG, är ett talande exempel på den dödsångest som svepte genom branschen.

Han tvingades personligen att sparka 250 av sina medarbetare i Norden åren före Spotifys födelse.

“Hade inte Pirate Bay funnits och ställt till så mycket oreda på marknaden så tror inte jag att Spotify hade fått se dagens ljus. Man hade inte fått de tillstånden man ville ha", säger Per Sundin till Breakit.

***

Peter Sunde. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Peter Sunde minns när han via en kompis fick tillgång till Spotify för första gången. Han var imponerad, men inte av den snabba uppspelningen som Spotifys utvecklare hade slitit så hårt med att få till – och som grundaren Martin Lorentzon gick runt på stan och visade upp med stor stolthet för potentiella investerare.

Nej, The Pirate Bay-medgrundaren slogs framförallt av att produkten hade den där Apple-auran av stilren genomtänkt design. Spotify var lätt att använda, redan i beta-versionen.

"Det var snyggt. Det var alltid var det som saknades i pirattjänsterna, det där intuitiva gränssnittet", säger Peter Sunde.

Han upptäckte dock snabbt något märkligt med innehållet, alltså musiken. Peter Sunde hade, av förklarliga skäl, bra koll på olika konstellationer som sysslade med att göra innehåll tillgängligt för fri nedladdning på internet.

I Spotify såg han spår av flera så kallade crack-grupper, som exempelvis den smått legendariska svenska sammanslutningen FairLight.

De lämnade bokstäverna FLT efter sig i filnamnen.

Spotifys lilla kärnteam hade inte sopat igen spåren av det illegalt distribuerade innehållet.

"De hade inte rensat alla filnamn. Det fanns en massa releasegruppslåtar i betaversionen. De var uppenbarligen nedladdade från någon fildelningstjänst", säger Peter Sunde.

Breakits källor bekräftar att den första versionen av Spotify delvis byggdes på musik hämtad från internets mörka hörn.

"Det kan vara så att en hel del av materialet var hämtat från The Pirate Bay", säger en av Spotifys tidiga medarbetare.

Även på personalfronten flöt Spotify till en början ihop med den svenska fildelarrörelsen.

"Det var många från piratrörelsen, eller från den umgängeskretsen, som gick till Spotify i början. Generellt var folk som var intresserade av internet rätt snabbt på Spotify. De hade pengar att anställa folk för att göra saker som var intressanta", säger Peter Sunde.   

Spotify-klienten, själva musikspelaren, bjuder på ännu en koppling mellan Spotify och den ökända svenska piratscenen.

En koppling som skivbolagen vid den tiden var lyckligt ovetande om.

***

En av de första – och viktigaste – nyckelpersonerna i Spotifys tekniska team är något av en udda fågel.

De allra flesta var handplockade från KTH:s elit av dataingenjörer i Stockholm, av CTO:n Andreas Ehn.

Men den utvecklare som, i stort sett på egen hand, byggde Spotifys musikspelare var en rullstolsburen göteborgare som skrev kod som ofta bara fullt ut förstods av en person: han själv.

Ludvig "Ludde" Strigeus hade gjort sig känd på internet som "king of kode", efter att ha dissekerat koden bakom gamla spel och gjort dem spelbara på vilken dator som helst.

Hans allra största avtryck för en bredare allmänhet var dock ett mycket centralt bidrag till fildelarkulturen som frodades på internet under 00-talet.  

”Det får man kanske inte säga, men jag gillade ju att ladda ner piratkopierat material från internet. Och jag kände att BitTorrent var coolt, men att det inte fanns något bra program för det”, har han tidigare sagt i en intervju med Filter.

Lösningen blev ett ultralätt program, kallat µTorrent, uttalat "microtorrent".

Det hann bli en av världens mest populära klienter för fildelning via peer-to-peer-teknik innan olika aktörer började höra av sig med uppköpsbud.

Den som tog hem spelet om Ludvig Strigeus och hans torrentklient var dock inga pirater. Tvärtom.  

Ett av Spotify-grundarna Martin Lorentzons och Daniel Eks första drag var att köpa upp µTorrent, för en okänd summa pengar. Själva programmet µTorrent sålde de snabbt vidare till BitTorrent Inc, som efter förvärvet enligt egen uppgift hade 50 procent av alla som använde bit-torrent-tekniken för fildelning i sina klor.

Spotify-grundarna hade med sin investering säkrat Ludvig Strigeus, hjärnan bakom en av världens då största fildelningsklienter. Han fick en anställning, och en liten ägarandel i det nystartade streamingbolaget.

"Köpet av µTorrent gjordes för att komma åt Ludde ", säger en källa.

Det var han som skulle se till att Spotifys musikspelare skulle bli lätt som en fjäder att ladda hem.

Så lätt att du knappt skulle märka att någon tid alls förflöt från att du tryckte på "ladda ned", till att programfilen låg på din dator. Enligt Ludvig själv bidrog hans skapelse även till en del av Spotifys startkapital, eftersom Spotify sålde µTorrent för en betydligt högre summa än vad förvärvet kostade.

***

Fredrik Reinfeldt ledde Alliansen mot sin första valseger. Foto: Sofie Wiklund

"Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration för att de gör något som är superenkelt".

Det var budskapet från Fredrik Reinfeldt – mannen som skulle förnya de gamla moderaterna – när han i SVT positionerade sig för maktskifte.

Vård, skola och omsorg hade plötsligt fått oväntad konkurrens i den valpolitiska diskursen. Inför riksdagsvalet 2006 var illegal nedladdning politiskt sprängstoff.

Riksdagen hade infört en lag mot det redan 2005. Nedladdning via fildelning kunde ge fängelse. Men den unga generationen var oförstående.

Piratpartiet, grundat samma år som Spotify, tillförde en ideologisk front till kriget mellan upphovsrättsinnehavare och fildelare.

Hos de 430.000 förstagångsväljare som skulle rösta i riksdagsvalet var tre fjärdedelar positiva till fildelning. Och i valrörelsens slutskede seglade frågan upp som en av de medialt mest uppmärksammade. Miljöpartiet ville riva upp lagen, liksom Centerpartiet.

För de stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, var frågan alltigenom problematisk.

De kunde inte låta Sverige vara ett upphovsrättsligt vilda västern.

De ville heller inte stöta bort de unga väljarna, som älskade fildelning.

"Det var en jobbig fråga som man helst ville komma undan", säger Rasmus Fleischer, som snart kommer ut med en bok om Spotify.

Under 00-talet blev han känd som en av grundarna av Piratbyrån, den politiska delen av The Pirate Bay som förespråkade en nedmontering av upphovsrätten som vi känner den.  

Spotify blev en utväg, ett slags politiskt frikort. När fildelningsdebatten kulminerade, bland annat via rättegången mot The Pirate Bays frontmän och Ipred-lagens införande 2009, kunde politiker i debatten peka på att den minerade frågan hade en lösning.

Det var en i det närmaste en perfekt lanseringsmiljö för Daniel Eks och Martin Lorentzons hemlighetsfulla satsning.

Daniel Ek i slutet av 2008. Foto: Ingvar Karmhed/SvD.

När sen Spotify släpptes för allmänheten under senhösten 2008 kunde politiker på båda sidor om blockgränsen pusta ut.

"Knepet blev att hänvisa till Spotify, att frågan inte längre var aktuell. Framförallt runt 2009, i EU-valet och i Almedalen, blev Spotify otroligt uppmärksammat. Den breda massan fick lära sig vad Spotify var, delvis på grund av att det var lösningen på en politisk konflikt", säger Rasmus Fleischer.

***

Kazaa-grundaren Niklas Zennström sålde sin fildelningstjänst, i god tid innan rättsprocesserna kring den skulle dra igång, och grundade Skype.

Daniel Ek och Martin Lorentzon kommer båda att kunna räkna sina förmögenheter i tvåsiffriga miljardbelopp när Spotify sätts på börsen senare i år.

Peter Sunde har mångmiljonskulder som han förmodligen aldrig kommer att betala. Hans analys, som levereras med en röst helt utan bitterhet, är tydligt och klar.

När Spotify skulle knacka på hos skivbolagen och be om lov hade piraterna redan skött halva förhandlingen.

"Utan fildelningen, The Pirate Bay och det politiska arbete som Piratbyrån gjorde hade det inte gått att få till de avtalen som Spotify fick", säger Peter Sunde och tillägger:

"Ibland tycker jag att man borde fått 10, 20 eller 30 procent av Spotify som tack för hjälpen".

Rasmus Fleischer är inne på samma linje.

"Det hade inte varit möjligt om inte skivbolagen var desperata, och allra mest desperata var de på den svenska marknaden. Här var man beredd att testa vad som helst".

När Spotifys kodare nöjt betraktade sitt verk, en fullt fungerande blixtsnabb streamingtjänst för musik våren 2007, trodde de följaktligen att allt skulle vara klart för lansering inom kort.

"Vi var väldigt optimistiska kring avtalen, men det det var ju Daniel och Martin som skötte det där, vilket ledde till att de inte var på kontoret så mycket utan fikade hos skivbolagen", säger en av Spotifys tidiga medarbetare.

Optimistisk var även Sophia Bendz, Spotifys första pr-ansvarige och en av arkitekterna bakom uppbyggnaden av hajpen kring den då hemlighetsfulla streamingtjänsten.

I maj 2007 svarade hon så här när Dagens Medias reporter Henrik Widell frågade om när lanseringen skulle ske.

"Det blir någon gång under 2007, mer exakt än så kan jag inte säga".

Sanningen var att Spotify inte hade ett enda avtal signerat. Att lanseringsdatumet gång på gång skulle få skjutas upp.

Faktum är att Spotifys tilltänkta lanseringsfest på Berns hösten 2008 fortlöpte utan att tjänsten kunde släppas.

Bakom kulisserna bedrev Daniel Ek och Martin Lorentzon en furiös jakt efter skivbolagens välsignelse.

***

Sagan om Spotify är en reportageserie från Breakit av Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson. Kapitel III "Jakten på avtalen" publiceras nästa vecka.

Läs fler artiklar
Läs nästa artikel