Lön eller utdelning 2018? 3:12-reglerna – här är vår kompletta guide

Breakit -  Lön eller utdelning 2018? 3:12-reglerna – här är vår kompletta guide

Foto: Istockphoto.

Sara Lindmark

Reporter

Lön eller utdelning – hur ska man som entreprenör tänka egentligen? Vi guidar dig genom snåriga skatteregler.

Har du byggt upp en affär som genererar vinst? Grattis! Då är frågan vad du ska göra med pengarna. För många står valet mellan att ta ut lön eller göra utdelning – alternativt en kombination av alternativen.

Det finns många parametrar och krångliga tabeller att förhålla sig till när det gäller vinstuttag från sitt företag.

Här går vi igenom några regler och förhållningssätt som kan ge en god hjälp på vägen.

Denna guide gjorde vi ursprungligen i mars 2018. Den uppdaterades den 25 september.

1. Vad är 3:12-reglerna och varför finns de?

Entreprenörsskatten eller 3:12-reglerna styr hur stor del av inkomsterna som fåmansföretagare får ta ut som lägre beskattad inkomst.

Syftet med 3:12-reglerna är tudelat. Dels vill man ge ekonomiska incitament till entreprenörer genom lägre skatt. Dels vill man motverka att inkomster som hade beskattats högt om de hade varit lön tas ut som lägre beskattad utdelning, så kallad “inkomstomvandling”.

Regeringen försökte förändra reglerna under 2017, vilket väckte stor kritik. I augusti samma år kom beskedet att ändringarna dras tillbaka.

2. Hur mycket lägre skatt innebär det?

En aktieägare som även är löntagare och anställd i ett fåmansbolag, beskattas enbart till 20 procent, det vill säga två tredjedelar av den vanliga kapitalskatten. 

3. 20 procent – det låter för bra för att vara sant?

Ja och nja. Naturligtvis finns det ett gränsbelopp som ger den lägre skattesatsen. Tar man ut mer utdelning än detta gränsbelopp beskattas det som inkomst av tjänst. Mer om detta under punkt 5!

4. Innan du läser vidare – omfattas du ens av 3:12?

Hur stor del av bolaget du äger – och hur du äger det, spelar stor roll. Här kommer vi till något som kallas för 4-procentsregeln. För att omfattas av 3:12 krävs det att man som enskild individ äger minst 4 procent av bolaget, vilket är en gräns som de flesta startupgrundare når upp till.

Tar ett bolag in riskkapital så att ens ägande understiger fyra procent, försvinner den förmånliga regeln att få beräkna utdelningsutrymmet med hjälp av löneunderlaget. Personen kan fortfarande beräkna ett gränsbelopp med stöd av schablonregeln, vilket dock är betydligt sämre.

Det ska inte blandas ihop med den så kallade karensregeln. Om en utomstående part äger minst 30 procent av bolaget så upphör 3:12-reglerna helt efter fem kalenderår. När femårsperioden löpt ut, inträder gynnsammare beskattningsregler för utdelningar och kapitalvinster. Då beskattas hela vinsten eller utdelningen med 25 procent.

Reglerna ändras även om man äger aktier genom ett annat ägarbolag. Då krävs det att man äger över hälften av bolaget själv. Aktierna måste också vara kvalificerade vilket innebär att du eller en närstående ska ha varit verksam i bolaget i betydande omfattning under något av de senaste fem åren.

5. Hur mycket pengar kan jag ta ut till lägre skatt?

Tillbaka till det här med gränsbelopp som vi nämnde i punkt 3. Det finns två metoder för att räkna ut gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln.

Vi börjar med den första.

Som namnet antyder är förenklingsregeln en något enklare regel som baseras på en schablon. Schablonbeloppet är baserat på 2,75 gånger inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Detta ger ett gränsbelopp på 169.100 kronor för 2018 och 171.900 kronor för 2019.  

Du kan plocka ut samma procent av gränsbeloppet som du äger aktier i företaget. Om du inte har tillräckligt stor summa att dela ut till en början går det bra att spara gränsbeloppet till nästa år.

Huvudregeln är mer komplicerad och baseras bland annat på aktieägarens omkostnadsbelopp (hur mycket du köpt dina aktier för) och bolagets totala utbetalda löner under året före utdelningsåret.

Reglerna innebär att du får använda 50 procent av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Har du en rullande verksamhet där stora löner betalas ut så kan alltså huvudregeln ge mycket högre gränsbelopp jämfört med schablonregeln.

Exempel: Maria och Hampus driver ett bolag ihop med fem anställda och lönekostnader på 2 miljoner kronor. De får då göra en total utdelning på 1 miljon kronor med låg beskattning. Har man många anställda ger det alltså ett större utrymme för att plocka ut utdelning. Att gå in på några mer detaljerade exempel är svårt för att inte säga meningslöst, då det är en formel som kräver uträkning. 

I en tidigare artikel på Breakit kan du se en exempeluträkning. 

6. Vad händer om jag tar ut en större utdelning än gränsbeloppet?

Vill du plocka ut mer i utdelning än vad gränsbeloppet tillåter? Då får du räkna med att betala högre skatt. Ägarnas utdelning kommer i detta fall att tjänstebeskattas.

Löneuttag vs tjänstebeskattad utdelning ger nästan lika skattemässiga konsekvenser för delägaren. Det är samma marginalskatt som gäller. Vid utdelning slipper arbetsgivaren däremot att betala arbetsgivaravgiften på nästan 32 procent men bolagsskatten på 22 procent tillkommer. Den kommer man undan vid löneuttag.

7. När ska jag välja att ta ut lön vs utdelning?

Experter verkar vara överens om att det inte finns något entydigt svar på frågan. Jakten på den lägsta skatten måste också ställas mot de sociala förmåner som en lön ger. Utdelning ligger nämligen inte till grund för vare sig sjukpenning, föräldrapenning eller pension.

Som företagare kan det därför vara smart att ta ut lön åtminstone upp till sjukpenningsgränsen på 341.000 kronor per år. När det gäller pensionsförmåner ligger taket på 504.000 kronor.

Björn Ohlsson, skattespecialist på Carnegie private banking pekar på ytterligare en fördel med löneuttag. Som tidigare nämnts påverkar det storleken på delägarens framtida gränsbelopp. Ju högre löner du betalar ut, desto större blir den summa som du kan skatta 20 procent på.

“En av flera möjligheter skulle kunna vara att du börjar med att ta ut utdelning inom ramen för gränsbeloppet. Sedan fortsätter du med vanligt löneuttag upp till taken för pensions- respektive sjukpenninggrundande inkomst. Efter det kan du fortsätta med tjänstebeskattad utdelning”, säger Björn Ohlsson.

Han tillägger att det så klart gäller att titta på det individuella fallet. Flera faktorer avgör, som exempelvis storleken på fritt eget kapital, tidigare gjorda pensionsavsättningar och storleken på gränsbeloppet.

"Ganska ofta blir en kombination av lön samt utdelning det mest optimala”, säger han.

Frågor och feedback på ovan artikel och ämne? Mejla gärna sara@breakit.se. 

Läs fler artiklar
LÄS MER