Den osannolika miljardären Ludvig Strigeus – fildelarkodaren som byggde Spotify

Breakit - Den osannolika miljardären Ludvig Strigeus – fildelarkodaren som byggde Spotify

Ludvig Strigeus kallades "king of code" på internet. Foto: Daniel Grizelj.

Erik Wisterberg

Reporter

Han föddes med en obotlig sjukdom som bryter ned hans kropp.
Och en gudabenådad talang.
Ludvig "Ludde" Strigeus är den medieskygge stjärnprogrammeraren som kodade ihop Spotifys första musikspelare på egen hand.

Fönstren stod på vid gavel i den gamla lägenheten på Riddargatan i Stockholm. Luften var varm. Tryckande.

I en städskrubb, med dörren på vid gavel, frustade servrarna som drev de första versionerna av Spotify sommaren 2007. Ett lågfrekvent muller spred sig i lokalen från det tillfälliga serverrummet.

Det var dit teknikchefen Andreas Ehn, Spotifys förste anställde som Daniel Ek hade träffat under tiden på Stardoll, plockade in bolagets första team av utvecklare och dataingenjörer.

Uppgiften var enkel att formulera: De skulle bygga en tjänst som är bättre än piratvarianterna. Bättre än gratis. Snabbare.

För att förverkliga den krävdes talang.

Det var ett homogent gäng som trängdes i den lilla lokalen. Många dem värvades från samma årskull på KTH i Stockholm, och flera av dem kände varandra väl.

De drevs dels av att få vara med och lösa en spännande teknisk utmaning, dels av optioner i det nystartade företaget men kanske allra mest av att bli en del av det elitgäng som Andreas Ehn höll på att sätta ihop.

Ett namn stod dock ut – rejält.

47 mil därifrån, i ett litet kontor i Göteborg, satt Ludvig Strigeus. Han är ett självlärt rullstolsburet kodgeni, som blivit känd för att ha skapat ett av världens mest använda program för fildelning.

KTH-gänget i Stockholm jobbade på den banbrytande tekniken som skulle driva Spotify under huven. För att kapa kostnaderna för dataöverföring uppfann de ett eget peer-to-peer-system som gjorde att användarnas datorer kunde hjälpa till med distributionen. 

Men det var Ludvig Strigeus som, på egen hand, kodade ihop Spotifys första musikspelare för PC.

“Han skrev hela Windows-applikationen själv. Skulle du lyssna på Spotify via Windows var det han som hade gjort programmet", säger Andreas Ehn till Breakit.

***

Ludvig Strigeus. Foto: Daniel Grizelj

När han var ett och ett halvt år gammal tog mamma Birgitta med Ludvig till Östra sjukhuset i Göteborg. Hon gick dit i tron om att det kanske var något fel på sin lilla pojkes höfter, eftersom han rörde sig på ett ovanligt sätt.

Beskedet – efter många prover – var betydligt mer allvarligt. Ludvig var drabbad av spinal muskelatrofi, en ärftlig sjukdom som innebär att motoriska nervceller i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen bryts ned.

Följden: Att musklerna i kroppen, speciellt i bålen, försvagas. Sjukdomen skulle leda till att Ludvig i tioårsåldern blev rullstolsburen.

Men läkarna såg också tidigt att den lilla pojken var något extra.

"Redan när läkarna diagnosticerade Ludde konstaterade de att han var klart över medelbegåvad. Vanliga böcker eller serietidningar brydde han sig aldrig om. Han intresserade sig bara för sådant som hade med teknik, datorer eller uppfinnare att göra. Vi såg honom aldrig någonsin plugga, men han var ändå alltid bäst", säger mamma Birgitta Strigeus i en intervju med magasinet Filter.

Som barn gillade Ludde att laga saker, som diskmaskinen på dagis när den gick sönder. Hemma gillade han att leka med de äldre brödernas överblivna dator, en VIC-20.

Talangen för att se igenom kodlogiken blev snart uppenbar.

"Vi hade en massa böcker om programmering, för den där datorn, som jag lusläste. Senare, vid tio år, fick jag en gammal avlagd dator som pappa tog hem från sitt jobb. Med den började jag programmera mer på riktigt. Jag lånade böcker på bokbussar och bibliotek, knappade in långa listor med programmeringskod så att det skulle bli något spel. Sen rullade det bara på", säger Ludvig Strigeus till magasinet Föräldrakraft.

Snart kunde Ludvig sälja sina egna program över internet, bland annat på Passagen-sidan "Luddes program".

Där sålde han skapelser som "Glosförhör" och "Idioten", ett spel med 40 nya versioner av patiens.

Ett senare projekt, som visade Ludvigs briljans för en vidare krets, var när han dyrkade upp spelmotorn Scumm. Den ursprungliga koden var dold, closed source.  

Men Ludvig lyckades, enligt tidningen Filters reportage, med konststycket att kartlägga 50.000 rader av kod som var helt obegriplig vid första anblicken.

"Normalt fungerar det så att man skriver någonting i exempelvis programmeringsspråket C++. Sedan kör man det igenom en kompilator, som förvandlar det till instruktioner som processorn förstår. Jag gjorde samma sak, baklänges. Jag var tvungen att titta på assemblerkoden och försöka lista ut vad varje rad gjorde.”

Resultatet blev ScummVM, som gjorde det möjligt att spela gamla videospel på vilken dator som helst. Ryktet om Ludvig "King of code" Strigeus började växa på nätet.

***

Spotify. Foto: Lars Pehrson

2009, ett år efter Spotifys lansering, nosade Computer Sweden-journalisten Marcus Jerräng upp ett scoop. Via en ägarlista från Spotifys moderbolag i Luxemburg kunde han visa att Daniel Ek och Martin Lorentzon tvingats släppa in skivbolagsjättarna som delägare till vrakpris.

Men i listan över delägare syns också något annat.

Ludvig Strigeus ägde enligt artikeln 2,6 procent av Spotify, en ägarandel som ingen annan anställd på den tiden kom i närheten av. För att sätta det i perspektiv ägde han mer av Spotify än skivbolaget EMI.

Strigeus guldsits hänger samman med en av Spotifys första affärer: Köpet av ett av världens mest populära fildelningsprogram.

***

Ludvig Strigeus plockade sin civilingenjörsexamen i datateknik relativt lätt på Chalmers i Göteborg.

Men han var också en utpräglad tävlingsmänniska. Luddes program skulle vara bäst, och han nöjde sig inte förrän han uppnått det målet. Det faktum att hans liv begränsades av att han satt i rullstol gjorde också att Ludvig lade mycket tid på att sitta framför datorn och koda.

Ludvig Strigeus. Foto: Daniel Grizelj

2005 släppte han programmet µTorrent, ett gratisprogram för fildelning via torrentfiler.

Rent konkret var det ett sådant program du behöver om du skulle ladda hem material via sajter som The Pirate Bay. Det hämtar bitar av filer från mängde av datorer, och sätter ihop dem till en färdig fil, till exempel en låt eller film.

Sverige var vid det här laget känt som nätpiraternas förlovade land, där en hel ungdomsgeneration höll på att lära sig att allt på nätet kunde tankas hem gratis.

Ludvig Strigeus bidrag till piratscenen var ett program som var så litet att det inte sög onödig kraft från datorn.

Därav namnet µTorrent (uttalat Microtrorrent av dem som har koll på tecknet µ).

Det blev en stor hit. Miljoner användare strömmade till.

"Utan microtorrent hade bittorrent inte blivit så stort som det blev. Alla andra klienter som fanns var usla, och Ludde är en väldigt bra programmerare", säger The Pirate Bay-grundaren Peter Sunde till Breakit.

När Daniel Ek och Martin Lorentzon skulle bygga Spotify så fick de tips om Strigeus ovanligt vassa kunskaper.

Enligt källor med insyn agerade Niklas Ivarsson, som senare skulle bli globalt ansvarig för Spotifys musiklicenser, matchmaker.

Eftersom bandbredd på den tiden var dyrt var planen att bygga Spotify som en peer-to-peer-tjänst, så att alla som körde Spotify bidrog till distributionen.

2006 köpte Spotify, bolaget som skulle bekämpa piraterna, upp filedningstjänsten µTorrent. Vissa menar att förvärvet gjordes för att komma åt tekniken och bygga vidare på den.

Det är fel enligt Breakits källor.

"Köpet skedde mest för att komma åt Ludde", säger en källa.

Andreas Ehn är av samma åsikt.

"Spotify köpte upp µTorrent, men det vi egentligen ville ha var ju Ludvig Strigeus."

***

µTorrent finns fortfarande kvar

Ludvig Strigeus har själv berättat för Filter att andra aktörer lade högre bud, men att han lockades av att stanna kvar i Sverige och jobba med Spotify.

Redan i slutet av 2006 sålde Spotify vidare µTorrent, och gjorde enligt Breakits källor en rejäl vinst.

Köparen var BitTorrent Inc, som efter affären hade nära 50 procent av världens BitTorrent-användare enligt egen uppgift.

För Ludde blev hela uppgörelsen vägen in till ett delägarskap till Spotify som gjort honom till miljardär.

"Att han fick en stor ägarandel är inte så konstigt. Dels köpte Spotify upp µTorrent och sålde det vidare för ganska många miljoner, dels är Ludde otroligt duktig och kom in väldigt tidigt", säger en källa.

Under lång tid ansvarade Ludvig enligt Breakits källor, själv för utvecklingen av Spotify-klienten för Windows – på gott och ont. Det var få andra som förstod exakt hur hans kod hängde ihop.

På det första kontoret hade de andra programmerarna, som ett kärleksfullt skämt, skrivit ut och tejpat upp en av Luddes funktioner skriven i C++. Den gick runt hela whiteboarden.

Även Andreas Ehn såg vissa utmaningar med att ha Ludvig i teamet.

“Han hade varit i princip ensam utvecklare på sina tidigare projekt. Att arbeta med andra på en gemensam kodbas kommer med nya utmaningar, men under ett antal år var det bara han som jobbade på Windows-applikationen", säger han.

En av Spotifys tidiga anställda beskriver det såhär:

"Han löste inte alltid det på det vackraste sättet, han var ju lite av en hacker, men vi hade inte kunnat göra en så liten, tight och effektiv klient om det inte vore för Ludde".

För att översätta det från kodarporr till vanlig svenska: När en ny användare skulle tanka hem programmet Spotify till sin dator han hen knappt reagera innan filen hade laddats ned till datorn.

Precis som med µTorrent hade Ludvig Strigeus gjort det igen. Ett fjäderlätt program, bättre än de andra. 

***

Ludvig bor i kvar i sin hyrestrea. Foto: Daniel Grizelj

Så vad säger Ludvig själv? Vad driver honom, och vad ska han göra när Spotify går till börsen och han sannolikt blir en av Sveriges rikaste programmerare.

I dagsläget jobbar han alltjämt på Spotifys kontor i Göteborg.

Breakit har sökt honom på det mest klassiska sättet i brist på ett fungerande telefonnummer. Vi skickade ett handskrivet brev och bad om en intervju.

Svaret kom snabbt.

"Jag fick ditt brev ang. intervju med Breakit men jag vill inte synas mer i media i dagsläget", skrev Ludvig från samma mejladress som han använde på Passagen-sidan "Luddes program".

Han har ställt upp i ett fåtal intervjuer under åren. Den allra mest målande är reportaget i Filter, som går går att köpa i elektronisk form, som var första gången strålkastarljuset verkligen riktades mot honom.

Ludvig Strigeus sjukdom är progressiv, det vill säga att den kan bli värre med tiden.

Själv har han aldrig velat prata om pengar.

Exakt hur stor del av Spotify som Ludvig Strigeus äger vet vi inte, även om obekräftade uppgifter i svenska medier gör gällande att hans andel är värd långt över än en miljard kronor.

Prospektet som Spotify har lämnat in visar bara aktieinnehavet för de stora delägarna, samt företagets ledningsgrupp.

Årsredovisningar från hans aktiebolag tyder dock på att Ludvig Strigeus har realiserat en del av sitt innehav. 2014 gjorde bolaget en utdelning på över 80 miljoner kronor.

Några exklusiva vanor har Ludvig Strigeus trots sin rikedom inte lagt sig till med. Förutom jobbet och att koda har han ett stort intresse: resor.

2007, i 25-årsåldern, flyttade Ludvig Strigeus hemifrån.

"Jag bor i en hyresrätt på tre rum och kök, 83 kvadratmeter i Olskroken, och vill gärna ha en lite bättre lägenhet. Det är svårt att hitta en, överallt är det problem med att komma in med rullstol", sade han i en intervju med tidningen Föräldrakraft 2011.

I dag, sju år senare, bor han fortfarande i samma trea, enligt folkbokföringen.

Den kommande boken "Det svenska techundret", av journalisten Kina Zeidler, innehåller den förmodligen senaste intervjun med Ludvig Strigeus. Där beskriver han själv sitt bidrag till Spotifys framgångar på följande sätt:

”Man kan säga att jag egentligen har bidragit med två saker. Grundfundamentet – pengarna från μTorrent som var en del av Spotifys ursprungliga kapital antar jag – och så min kompetens med tanke på det program jag utvecklade”, säger han och fortsätter:

”Jag brinner inte för entreprenörskap. Jag brinner för teknik och sånt. Jag gillar att verka i bakgrunden. Folk som vill veta, vet att jag var en av de väldigt centrala personerna för Spotify, det räcker för mig."

Läs fler artiklar
LÄS MER