Netflix är affärssagan som har allt. 2002 räknades bolaget – vars affärsidé var att hyra ut DVD-filmer via en postordertjänst – ut totalt eftersom jätten Wal-Mart skulle ge sig in i leken.
En nära förestående död spåddes för Reed Hastings DVD-bolag.
Så blev det inte.
2007 lanserade Netflix sin streamingtjänst. 2013 släppte man ”House of Cards” – den första helt egenproducerade serien.
Snabbspola till 2018. Netflix har gjort det som brukar betraktas som omöjligt.
Istället för att som en analog aktör försvara sin gamla affärsmodell, och med största sannolikhet bli omsprungen av en utmanare, satsade bolaget allt på att skapa den bästa digitala streamingtjänsten – och vann.
Efter måndagskvällens kvartalsrapport värderas Netflix nu till hisnande 800 miljarder kronor (100 miljarder dollar).
2008, året efter Netflix, släppte Spotify sin streamingtjänst som idag är störst i världen. Inom kort, troligen under årets andra kvartal, ska Daniel Ek och Martin Lorentzon börsnotera sin skapelse.
Det finns ingen officiell värdering på bolaget. Men värderingen på Spotifys aktier på andrahandsmarknaden indikerar i nuläget att Spotify är värt runt 150 miljarder kronor.
Så varför är Spotify ”bara” värt mindre än en femtedel av Netflix?
Här kommer en del av svaret i form av en jämförelse i fem punkter.
1. Antal användare
Netflix: 117,6 miljoner abonnenter varav 110,6 miljoner betalande
Spotify: Över 140 miljoner användare, varav 70 miljoner betalande
Vid en första anblick är det inte en så stor skillnad mellan de två bolagen. Netflix är ”bara” 58 procent större än Spotify vad gäller antalet betalande kunder.
De har båda liknande prissättning. Netflix billigaste variant kostar 89 kronor, medan Spotify ligger på 99 kronor per månad. En fundamental skillnad är att Spotify har en reklamfinansierad gratisvariant.
2. Grundläggande idé
Spotify drivs utifrån en genomgripande vision: att göra all världens utgivna musik tillgänglig via sin tjänst. Det är också så vi vill ha en musiktjänst. När vi kör Spotify på våra hemmafester finns det ingen plats för stora luckor i katalogen. Det är allt eller inget som gäller.
Netflix har visserligen en katalog av gamla filmer, men den är i vart fall för oss svenskar en sorglig samling titlar som inte tycks ha någon annan röd tråd än att Netflix lär ha kommit över rättigheterna billigt.
Istället bygger Netflix på idén om att ge oss de där serierna som alla snackar om, och på att vara ett bättre alternativ än tablå-tv. Det finns inget behov av att samla världens alla filmer (även om en sådan tjänst säkert skulle kunna finna sin plats på marknaden).
3. Rättigheter
Här kommer den stora skillnaden. Netflix har blivit omåttligt framgångsrika med sina egenproducerade serier. De är dyra att skapa – men när de väl blir en hit blir investeringen värd guld.
Det ger också Netflix en skalföredel. För varje ny användare blir intäkterna större, utan att kostnaderna för de egna tv-serierna stiger. Rent krasst betyder det att Netflix användartillväxt efter break even kan rinna rakt ned på resultatet.
Spotify däremot har ett inbyggt knivigt problem. De äger inga egna rättigheter, utan bygger hela sin verksamhet på avtal med skivbolagen. För att överhuvudtaget kunna lansera var Spotify tvunget till att släppa in dem som delägare och gå med på att majoriteten av alla pengar som kunderna betalar skickas rakt till skivbolag och förlag.
Det gör att Spotify inte skalar på samma sätt som Netflix. För varje ny användare stiger kostnaderna för rättigheter automatiskt.
4. Intäkter och lönsamhet
Den stora frågan kring Spotify är om, och i så fall när, företaget kan bli lönsamt med sin nuvarande affärsmodell. Frågar du bolagets investerare så är svaret ofta att man kan ”ställa om” till lönsamhet när man slår av på tillväxttakten.
Samtidigt har konkurrensen skruvats upp rejält, bland annat i form av tjänster hos Apple och Amazon. Youtube är också en farlig konkurrent.
Vad vi vet är att Spotifys förluster tidigare har ökat i snabbare takt än intäkterna. Enligt obekräftade uppgifter publicerade av Di Digital ska Spotifys tillväxt under 2017 ha saktat in. Sajten räknar med att Spotify omsatte knappt 40 miljarder kronor i fjol.
Givet att det stämmer är Netflix, med en omsättning på 94 miljarder kronor 2017, 2,35 gånger större sett till intäkter.
Netflix däremot börjar verkligen se skalfördelarna från sin affärsmodell. 2017 landade resultatet på 4,5 miljarder kronor, att jämföra med 1,5 miljarder kronor året innan.
5. Slutsats
Netflix kan ses som innovativt. Det kan också ses som en mycket traditionell verksamhet. Egentligen är Netflix väldigt likt en traditionell tv-kanal som TV4. De betalar mycket pengar för att producera eget innehåll, och fyller ut med billigare gamla titlar. Skillnaden är att Netflix kan lägga oerhört mycket mer pengar på sitt kvalitetsinnehåll i och med att marknaden är global. Vinsten är att skalfördelarna blir massiva.
Spotify kommer med all sannolikhet att fortsätta växa snabbt. Bolaget finns ”bara” på 61 marknader. Megaländer som Indien och Ryssland saknas exempelvis på kartan över Spotifys marknader.
Det stora vägvalet framöver kan vara relationen med skivbolagen.
# Kommer Spotify att börja investera i egna rättigheter, för att på så sätt kunna behålla en större del av kakan själva?
# Eller kommer bolaget kunna lyckas bli så pass stort och dominant att skivbolagen är mer beroende av Spotify än tvärtom, och därmed kunna få till radikalt bättre avtal?
# Kommer Spotify öppna för att äga hela kedjan när ny musik skapas? Företaget köpte nyligen den molnbaserade musikinspelningstänsten Soundtrap. Ett potentiellt användningsområde för Spotify skulle kunna vara att signa de bästa kreatörerna från den plattformen – och släppa dem direkt på Spotify
Oavsett vilken väg Daniel Ek och Martin Lorentzon väljer visar Netflix med all tydlighet fördelarna med att kontrollera sitt eget innehåll.