Klarna, Ericsson och MIT – här är alla som vill ta fram nya E-kronan

Breakit - Klarna, Ericsson och MIT – här är alla som vill ta fram nya E-kronan
Jon Wahlqvist
Jon Wahlqvist
Webbredaktör

Riksbankens funderingar på en e-krona går vidare – och mängder med storbolag har nu anmält sitt intresse för att hjälpa till.

Jon Wahlqvist
Jon Wahlqvist
Webbredaktör

Vi närmar oss ett kontantlöst samhälle med stormsteg och i ett sånt krävs det ett alternativ till fysiska kronor och ören. Därför gick vice riksbankschef Cecilia Skingsley ut på Breakits fintech-event 2016 och berättade att Riksbanken skissade på en elektronisk valuta. Hon efterlyste samtidigt idéer på hur de skulle kunna bygga den nya valutan.

Nu nästan ett och ett halvt år senare har det kommit in mängder med förslag på hur en lösning skulle kunna se ut. Tidningen Ny Teknik har gått igenom de inskickade bidragen och bland de som vill bidra finns bland annat Klarna tillsammans med Trustly, SE-banken, IBM och det amerikanska toppuniversitetet MIT.

"Det är väldigt roligt att det tycks finnas ett så pass brett intresse av att försöka hitta en praktisk teknisk lösning", säger Björn Segendorf på Riksbanken till Ny Teknik.

Tidigare har Riksbanken sagt att de helst ser en blandning av en registerlösning och en värdebaserad lösning. En registerlösning skulle innebära ett konto i en databas medan en värdebaserad lösning skulle innebära att de digitala pengarna skulle finnas till exempel i en app eller på ett plastkort. Fördelen med det senare är att pengarna är tillgängliga även om det saknades uppkoppling. 

Bland de inskickade förslagen finns både såna som bygger på blockkedjeteknik, som kryptovalutan bitcoin är baserad på, och andra metoder. 

Klarna och Trustly föreslår till exempel att e-kronan ska bygga på en registerlösning med Riksbanken som en central nod som garanterar värdet. SE-banken ser hellre en lösning där man använder sig av befintlig teknik som till exempel Swish.

Bland de internationella aktörerna anser det amerikanska teknikuniversitet MIT att Riksbanken ska använda sig av deras Kryptokernel, en slags låda med blockkedjeverktyg som universitetet utvecklat.

Här är alla bolag som skickat in förslag:

Accenture

Accumulate 

Axon Capital 

Bankgirot 

Cashbutler 

Chromaway AB, Sofitto NV 

Clearmatics 

Creang 

Ecurrency 

Enigio 

Ericsson 

Evry 

Fidesmo 

Giesecke Devrient Currency Technology 

Giori digital 

IBM 

IOTA Foundation 

Iteam 

Kairos future 

MIT Media Lab 

Nets, Onchain

Plastic Innovation 

SEB 

Segella 

Seavus 

Strawpay AB 

Taler

The mobile life 

Trustly/Klarna

Visa 

Visigon 

YFL Elite Lmt 

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel