Skype-grundaren Zennström: ”Bästa tidpunkten i historien att vara techentreprenör i Europa”

Breakit - Skype-grundaren Zennström: ”Bästa tidpunkten i historien att vara techentreprenör i Europa”
Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT
Jon Mauno Pettersson
Jon Mauno Pettersson
Nyhetschef

Ska man vara techentreprenör – då ska man vara det nu. Det konstaterat Skype-grundaren Niklas Zennström, som via sitt riskkapitalbolag Atomico analyserat 182 ”billion-dollar companies” – och kommit fram till att det lönar sig att bygga bolag utanför Silicon Valley.

Jon Mauno Pettersson
Jon Mauno Pettersson
Nyhetschef

Bubbla eller inte – det har aldrig varit lättare för teknikbolag från små länder att skala upp sina verksamheter och uppnå miljardvärderingar i dollar.

Det hävdar Skype-grundaren Niklas Zennström som via sitt investmentbolag Atomico sammanställt och analyserat data från alla de 182 techbolag som uppnått miljardvärderingar i dollar sedan 2003.

”Det här är den bästa tidpunkten i historien att vara techentreprenör i Europa, eller bara utanför Silicon Valley”, skriver Niklas Zennström i en kommentar.

I analysen fastslår Atomico bland annat att det aldrig tidigare har gått så snabbt att expandera en verksamhet internationellt som det gjort under de senaste åren. 

Av de analyserade miljardbolagen som globaliserats så tog det i snitt 3,4 år för bolagen grundade mellan 2003 och 2008 ta steget förbi sina landsgränserna. Motsvarande siffra för bolag grundade därefter är bara 1,8 år.

”Explosionen av internet globalt har gett entreprenörer en möjlighet att skala upp sina verksamheter på bara ett ögonblick.”

Och det är inte bara expandering som går snabbare – att uppnå den magiska nivån av 100 miljoner användare har under samma tidsintervall sjunkit från 72 månader till 25 månader.

Det gör i sin tur att även miljardvärderingar numera går snabbare att uppnå. 

Tidigare tog det i snitt 5,7 år att uppnå en miljardvärdering i dollar – men de senaste fem åren har 26 bolag gjort samma resa på bara hälften så lång tid.

Ett exempel på hur snabbt det faktiskt kan gå är kinesiska Beibei, som säljer barnkläder och leksaker. De blev en så kallad ”enhörning” på bara 9 månader.

Men för att skala upp så krävs det pengar. De bolag som har uppnått en miljardvärdering i dollar har i snitt tagit in 193 miljoner dollar i riskkapital. Denna siffra här även ökat de senaste åren, från 168 miljoner dollar mellan 2003-2008 till 248 miljoner dollar för bolag grundade efter 2009.

Hur mycket pengar bolagen tar in varierar dock kraftigt. Uber, Flipkart och 12 andra bolag har tagit in hela 1 miljard dollar i riskkapital, medan ett bolag som Youtube enbart reste 11,5 miljoner dollar under sin framgångsresa.

Förutom de snabba expanderingarna i snitt så innehåller analysen även ett par goda nyheter för bolag från mindre marknader så som den svenska. Tidigare har det nämligen setts som en nackdel för ett bolag att komma från en liten hemmamarknad, i och med att det då bedömts vara svårare för dem att slå sig på nya, större marknader.

Nu ser även detta nu ut att ha förändrats.

Atomicos analys slår istället fast att bolag från en liten hemmamarknad har en förmåga att snabbare expandera globalt än bolag från en större hemmamarknad.

För ett bolag med verksamhet i ett land med under 50 miljoner invånare tar det exempelvis i snitt bara 1,4 år att expandera från sin hemmamarknad.

Det är ungefär dubbelt så snabbt som bolag från länder med över 50 miljoner invånare.

Av de totalt 17 miljardbolag som grundats i länder med mindre än 50 miljoner invånare (så som exempelvis svenska King, Spotify och Skype) har samtliga skalat upp sin verksamhet på global basis.

”Spelreglerna har förändrats. När du slåss om nästan två miljarder smartphone-användare på marknader i Asien, Europa, Mellanöstern, Afrika och Nord- och Latinamerika – då spelar det plötsligt mycket mindre roll var du kommer från”, konstaterat Niklas Zennström.

Detta kan jämföras med exempelvis Kina där 38 av 39 miljardbolag forfarande inte tagit klivet ut på den globala marknden.

Att behovet av att nå ut till en global marknad skiljer sig mellan svenska och kinesiska bolag är däremot ingen skräll, med tanke på antalet potentiella konsumenter på respektive marknad.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel