Det amerikanska folket har sagt sitt i det amerikanska mellanårsvalet, alltså valet till kongressen som består av både senaten och representanthuset. Demokraterna tog majoritet i båda och förvandlade med ens den sittande presidenten, republikanen Donald Trump, till en så kallad “lame duck”. Under de resterande två åren av hans mandatperiod kommer det bli svårt för honom att få igen sin politik med en så pass stark marginal för hans politiska motståndare. Spelplanen har dramatiskt ändrat sig från techtoppmötet i Vita huset för två månader sedan. Det var då Trump lobbade för att AI skulle byta namn till SI (superintelligens) inför megadonatorn Elon Musk och nyligen allierade Mark Zuckerberg samt en toppkavalkad bestående av bland annat Dario Amodei, vd för Anthropic, Jensen Huang, vd för Nvidia, Greg Brockman, ordförande för OpenAI och Jeff Bezos, grundare av Amazon. Flankerad av Silicon Valleys mäktigaste proklamerade Donald Trump att techbolagen som öser miljarder över en enorm AI-utrullning – ett otroligt tekniksprång – skulle “självreglera”. Nu är frågan hur det egentligen blir, vilka friheter som techbolagen får. För flera av demokraterna som vunnit politiska segrar, både på statlig och delstatlig nivå, har gjort det på löften om att pausa byggnationen av AI-datacenter. Och en av de starkast lysande stjärnorna för Demokraterna, Michigans nya senator Abdul El-Sayed, har lyft fram cybersäkerhet och AI i sin kampanj. Flera amerikanska medier, däribland The Information och Wall Street Journal, skriver om vad techbranschen kan förvänta sig efter den “blå tsunamin”. Här är några punkter att ta med sig: Ökad reglering av AI-bolagen: Det ligger gott om förslag att skärpa kraven på AI-jättarna och reglera branschen. Nu ser regelivrarna också möjligheten till en majoritet så stark i kongressen att den är “veto-säkrad”, det vill säga Donald Trump kan inte utnyttja sin rätt att blockera. Ett av förslagen som kongressen väntas avhandla handlar om att ta fram en tillsynsmyndighet för AI. Datacenter-backlash: Skepticismen mot de massiva datacentren – essentiella för AI-branschen – är påtaglig i USA, även om datacentren är en fråga som ligger på delstatlig nivå och inte statlig. I en valundersökning som NBC har gjort uppgav 23 procent av de tillfrågade att byggnationen av AI-datacenter var helt avgörande i hur de röstade. Lokalt vann 43 av 44 förslag att begränsa utbyggnaden. I Texas gick Gina Hinojosa segrande ur guvernörsvalet på en kampanj med AI-centren i kikarsiktet. Bedömare spår att frågan inte kommer att falla i glömska utan tvärtom bli en av de hetaste i presidentvalet 2028. Blandad giv för techinvesterare: Wall Street tog emot valresultatet med gott mod. Dow Jones hade sin bästa dag på 1,5 år och handlades 3 procent högre. Samtidigt var det blandat bland techgiganterna. Vissa aktier föll, som chipbolaget Nvidia – spindel i nätet för AI-utbyggnaden – medan bolag som Amazon, Microsoft, Apple och Alphabet tog kraftiga skutt uppåt. Den gängse tolkningen verkar vara att dessa techbolagen har fler produkter än vad som krävs AI-datacenter för och att det faktiskt kan vara bra med ett mer långsammare tempo i utbyggnaden, då denna i sig är galet dyr. Färre datacenter skulle helt enkelt frigöra resurser. Techmiljardärerna fick ett frikort: I Kalifornien röstade väljarna nej till en miljardärsskatt. Goda nyheter för alla techgrundare som hotat med att fly delstaten och i synnerhet Google-grundaren Sergey Brin som ska ha lagt motsvarande en miljard kronor på att slippa den. The Information har tidigare skrivit att de väldigt förmögna skatteflyktingarna slagit läger i Nevada. Frågan är om de kommer hem nu.
