Donald Trump ber&auml;ttade vid ett valm&ouml;te i Pendleton i South Carolina p&aring; onsdagen att han kontaktat Google Maps f&ouml;r att unders&ouml;ka m&ouml;jligheten att d&ouml;pa om Atlanten. Hans f&ouml;rslag var amerikanska havet eller kanske till och med Trumps hav. Enligt Trump var bolaget positivt till en liknande &auml;ndring som de till exempel gjort f&ouml;r Mexikanska golfen, som de &auml;ndrade till amerikanska golfen, men nobbade denna g&aring;ng f&ouml;rslaget &ndash; ett hav gr&auml;nsar till f&ouml;r m&aring;nga l&auml;nder. Det skriver <a href="https://fortune.com/2026/10/22/trump-google-sundar-pichai-atlantic-ocean-rename-trump-ocean/">Fortune</a>.
"Nej, nej, nej. Den h&auml;r g&aring;ngen g&ouml;r jag det inte", ska Sundar Pichai ha sagt enligt Trump, som ocks&aring; uppgav att Google-chefen bad honom avst&aring; fr&aring;n att l&auml;gga fram beg&auml;ran.
Inf&ouml;r publiken lanserade Trump i st&auml;llet id&eacute;n att d&ouml;pa om Stilla havet till "Amerikanska havet". Det &auml;r inte f&ouml;rsta g&aring;ngen han velat uppkalla ett hav efter sig sj&auml;lv &ndash; veckan innan sa han att Google "f&aring;tt nog" av hans namnbytesf&ouml;rslag.
Namnfr&aring;gan &auml;r inte ny. I januari 2025 d&ouml;pte Trump om Mexikanska golfen till Amerikanska golfen, och i augusti i &aring;r blev Ontariosj&ouml;n "Lake America" &ndash; trots att sj&ouml;n delas med Kanada. Kanadas premi&auml;rminister Mark Carney har markerat att landet forts&auml;tter kalla sj&ouml;n vid dess gamla namn.
Google &auml;r inte juridiskt bundet att f&ouml;lja federala namnbeslut, men har &auml;nd&aring; uppdaterat sina kartor efter regeringens beslut &ndash; vilket fick Mexiko att st&auml;mma techj&auml;tten. Konkurrenten Mapquest valde att strunta i namn&auml;ndringarna och kl&auml;ttrade till f&ouml;rstaplats i Apples App Store i USA, med omkring 632.000 nedladdningar efter Ontario-beslutet.
Den h&auml;r artikeln &auml;r skriven med hj&auml;lp av AI-verktyget Ahody

Google LLC &auml;r ett amerikanskt multinationellt teknikf&ouml;retag som fokuserar p&aring; artificiell intelligens, s&ouml;kmotor, onlineannonsering, molntj&auml;nster, datorprogram, kvantber&auml;kning, e-handel och konsumentelektronik. Det har h&auml;nvisats till som det &quot;m&auml;ktigaste f&ouml;retaget i v&auml;rlden&quot; och ett av v&auml;rldens mest v&auml;rdefulla varum&auml;rken p&aring; grund av dess marknadsdominans, datainsamling och tekniska f&ouml;rdelar inom omr&aring;det artificiell intelligens.

F&ouml;retaget grundades den 4 september 1998 av Larry Page och Sergey Brin medan de var doktorander vid Stanford University i Kalifornien. Tillsammans &auml;ger de cirka 14 % av dess b&ouml;rsnoterade aktier och kontrollerar 56 % av aktie&auml;garnas r&ouml;ststyrka genom aktie med s&aring; kallad super-voting stock. Bolaget blev b&ouml;rsnoterat via en b&ouml;rsintroduktion (IPO) 2004.

Google har 139,995 anst&auml;llda och har kontor i 170 st&auml;der i 60 l&auml;nder runt om i v&auml;rlden 2022.

Google

Donald Trump ville döpa om Atlanten – Googles vd sa nej

Donald John Trump &auml;r en amerikansk politiker, mediepersonlighet och aff&auml;rsman som fungerade som USA:s 45:e president fr&aring;n 2017 till 2021.

Trumps politiska st&aring;ndpunkter har beskrivits som populistiska, protektionistiska, isolationistiska och nationalistiska. Han vann presidentvalet i USA 2016 som den republikanska kandidaten mot den demokratiska kandidaten Hillary Clinton, och blev den f&ouml;rsta amerikanska presidenten utan tidigare milit&auml;r- eller regeringstj&auml;nst.

Trump f&ouml;rlorade presidentvalet 2020 till Joe Biden men v&auml;grade att erk&auml;nna nederlag, d&aring; han felaktigt h&auml;vdade utbredda valfusk och f&ouml;rs&ouml;kte kullkasta resultaten genom att pressa regeringstj&auml;nstem&auml;n och hindra &ouml;verl&auml;mningen. Den 6 januari 2021 uppmanade Trump sina anh&auml;ngare att marschera till Capitolium, och m&aring;nga av dem attackerade d&auml;rf&ouml;r byggnaden, vilket resulterade i flera d&ouml;dsfall.