På tisdagen offentliggjorde OpenAI ett stort antal AI-genererade lösningar, varav flera rör problem som länge betraktats som centrala utmaningar inom matematiken. Det skriver Fortune. Lösningarna togs fram med en hittills opublicerad intern modell som i snitt behövde omkring tre timmars beräkningstid per uppgift. Samlingen innehåller bland annat delvisa framsteg i tre av de så kallade Millennium Prize-problemen, där Clay Mathematics Institute lovar ut 1 miljon dollar – cirka 10 miljoner kronor – per löst problem. Det kommer bara veckor efter att OpenAI meddelade att man löst Navier-Stokes-ekvationerna, ett av dessa sju problem. Dan Litt, professor i matematik vid University of Toronto, är positiv och menar att genombrotten öppnar nya forskningsfält. "Min åsikt är att detta är fantastiskt för matematiken", säger han till Fortune. Samtidigt varnar han för att bilden av att AI "löst matematiken" kan få finansiärer att dra ner på anslag eller skrämma bort unga från yrket. Terence Tao, matematikprofessor vid UCLA, är mer kritisk och menar att AI-bolagens snabba problemlösning riskerar att tömma ämnet på nya forskare, eftersom maskinerna varken förstår sina resultat eller kan delta i forskningsgemenskapen. "Dessa resultat ger upphov till betydligt färre seminarier, workshops, samarbeten eller andra aktiviteter jämfört med traditionella genombrott", skriver han på Mastodon. Tao kallar utvecklingen slutet på "Math 1.0" och vill se ett synsätt där kunskapsspridning värderas högre än ren problemlösning. Dan Litt håller med om att området måste förändras – men tror mer optimistiskt att AI kan göra matematiker betydligt mer produktiva. Den här artikeln är skriven med hjälp av AI-verktyget Ahody
