Banker har länge tjänat grova pengar på att kunder låter sparpengar ligga kvar på konton med knappt någon ränta alls, medan bankerna själva placerar pengarna till betydligt bättre avkastning. Nu kan den modellen krackelera tack vare agentisk AI – AI-assistenter som kan agera på egen hand åt sina användare. Det skriver Financial Times. Tanken är att digitala assistenter, som Metas Muse, ska kunna tipsa spararna om bättre räntor eller själva flytta överskottspengar till penningmarknadsfonder som ger betydligt mer än dagens nästan obefintliga inlåningsränta. Det skulle kunna slå hårt mot bankernas vinster, eftersom ungefär två tredjedelar av intäkterna kommer från just skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. Enbart JPMorgan Chase, Bank of America och Wells Fargo sitter tillsammans på 1,6 biljoner dollar – cirka 16 biljoner kronor – i räntefria insättningar, 16 procent av sina samlade skulder. Om de pengarna i stället gav tre procents ränta skulle det kosta bankerna 47 miljarder dollar om året, motsvarande cirka 470 miljarder kronor – nära hälften av deras gemensamma vinst. Samtidigt tror många att det inte blir så dramatiskt i praktiken. Snacket om "agentiska bankrusningar" tar enligt tidningen inte tillräcklig hänsyn till hindren som bromsar snabba kapitalflöden – bland annat att folk inte riktigt litar på att låta en AI sköta ekonomin, och oklarheter kring vem som bär ansvaret om AI:n gör fel. För att ändå räkna på de möjliga kostnaderna används ett mått som normalt motsvarar 2–3 procent av kontobehållningen, enligt konsultbolaget Mercer Capital. Appliceras det på amerikanska bankers sammanlagda insättningar på 20 biljoner dollar (cirka 200 biljoner kronor) – där runt 80 procent räknas som kärninsättningar – landar notan på omkring 500 miljarder dollar, motsvarande cirka 5.000 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en tiondel av det samlade börsvärdet för amerikanska banker, enligt S&P Capital IQ. Den här artikeln är skriven med hjälp av AI-verktyget Ahody
