Höjd beskattning av miljardärer är värd intäkterna, menar nationalekonomerna Jonas Kolsrud, Camille Landais och Gabriel Zucman. Det skriver de i en DN Debatt-artikel, som i sin tur hänvisar till en studie av de tre nationalekonomerna som är på väg att publiceras av American Economic Review och som har studerat avskaffandet av förmögenhetsskatten i Sverige 2007. Trion beskriver påståenden i både Sverige och Norge om att skattehöjningar för de mest förmögna i slutändan blir en nettoförlust som felaktiga. 2022 höjde Norge förmögenhetsskatten från 0,85 till 1,1 procent. En ”vida spridd uppskattning” drog slutsatsen att Norges skatteintäkter från förmögna medborgare skulle minska med 40 procent. Så blev det inte, enligt nationalekonomerna: ”Så blev det inte. Norges intäkter från förmögenhetsskatten har ökat, från omkring 27 miljarder norska kronor år 2022 till uppskattningsvis 34 miljarder 2025, motsvarande ungefär 0,6 procent av bnp”, skriver Jonas Kolsrud, Camille Landais och Gabriel Zucman. I den nya studien om Sverige dras slutsatsen att en tredjedel av utflyttningarna bland de rikaste två procenten av svenskarna var en följd av förmögenhetsskatten innan den avskaffades 2007. Den sammantagna ekonomiska effekten av en förmögenhetsskatt i Sverige beräknas vara positiv, med en förlust på 22 öre för varje krona i ökade skatteintäkter. Forskarna avfärdar även bilden av att rika flyr i panik så fort skatten höjs: ”En minimiskatt motsvarande 2 procent av förmögenheten skulle inte ens innebära att miljardärer betalar mer i skatt än resten av befolkningen. Den skulle säkerställa att de inte kan betala betydligt mindre ... att alla rika kommer att lämna landet är ingen naturlag. De flesta har valt att stanna och behållit sina förmögenheter i landet. Sverige kan beskatta sina miljardärer”, avslutar de. Den här artikeln är skriven med hjälp av AI-verktyget Ahody
