I en krönika den 2 oktober ställer Breakits Åsa Johansson den retoriska frågan om det finns fler hundar än kvinnor på elitens techfabrik Y Combinator. Frågan är relevant. Vi måste såklart prata mycket mer om varför kvinnor hålls utanför tech-elitens finrum. Svaret finns i forskningen; som entreprenör bedöms du olika beroende på om du är kvinna eller man. Det är därför tveksamt om det bästa rådet till tjejer är att försöka göra samma sak som snubbarna. Däremot behöver ekosystemet runt tech en rejäl mental reset. Sverige leder investeringar till startups i Europa. Under 2024 tog svenska bolag in 26 miljarder kronor. Men bara smulor gick till tjejers bolag. Hur kommer det sig? Studier visar att män som pitchar får uppmuntrande frågor om möjligheter, expansion och potential. När kvinnor pitchar ifrågasätts deras syn på risk, deras uthållighet och omdöme. Investerare gör olika antaganden om kvinnliga och manliga entreprenörer, även när prestationen är lika. Det har gett näring åt seglivade myter som att kvinnor som är entreprenörer inte tar för sig på samma sätt som killar gör – när det i själva verket handlar om att kvinnor bemöts annorlunda och bedöms efter en annan måttstock. Ibland är bedömningen brutal. Som när en kvinna öppet ignoreras i investerarmöten eller föreslås lämna vd-posten i sin startup för att hon är just kvinna. Men oftare sker urvalet subtilt – genom att kvinnor medvetet eller omedvetet ignoreras eller avfärdas i det tysta. Ett sätt att ta sig an entreprenörers potential som innebär att kvinnors förmågor systematiskt undervärderas och underfinansieras. Det är underligt eftersom det finns gott om studier som visar att bolag som byggs av kvinnor är mer lönsamma och mer uthålliga över tid än killars. Samma sak gäller kvinnors investeringsportföljer. Ett problem är att dagens tech-entreprenörer ofta gör anspråk på att leda framtidens innovation och utveckling. Men stämmer det verkligen? Historien visar ett slående konsekvent mönster; investerare tycks vara mest bekväma med att gå i redan upptrampade spår och investera i samma typ av entreprenörer med samma typ av affärsidéer, s.k. pattern-matching. En sorts grupptänkande som går på tvärsen mot forskning om framgångsrik innovation. Men det förklarar möjligen varför hundar är mer populära än kvinnor på Y Combinator. Konsultfirman Gartner menar nämligen att det största hotet mot innovation är en organisationskultur som trivs med status quo och har svårt att hantera förändring och nya tankar. För verklig innovation kräver mer än applåder i en spegelsal. Hur har vi hamnat här? Svaret är obekvämt. Sveriges startup-kultur har under decennier hämtat inspiration från Silicon Valley och aktörer som Y Combinator där kvinnor lyser med sin frånvaro. Konsekvensen är att vi blundar för halva talangbasen – och kallar det innovation. Risken är stor att Sverige fortsätter att halka efter och missar innovationer, skatteintäkter och jobb – inte för att idéerna saknas, utan för att systemet inte förmår att känna igen talangerna. I en tid när konkurrensen med omvärlden är större än någonsin vore det ett högt pris att betala. PATRICIA OLBY KIMONDO, vd och grundare People Productions och Double Up Impact
