Den svenska betaljätten Klarna är ett av alla fintechbolag som riskerar att påverkas av regeringens förslag om att begränsa utformningen av betalalternativ i samband med betalningar på nätet.
Kortfattat vill regeringen förbjuda leverantörerna av betaltjänster från att erbjuda betalning på kredit som ett förvalt eller förstahandsalternativ i samband med exempelvis e-handel, så länge som andra alternativ finns.
“Förslaget stärker skyddet för konsumenten genom att risken för att ta en kredit utan ett eget aktivt val minskar", sade finansmarknadsministern Per Bolund då.
Bakgrunden till förslaget är att konsumentkrediternas andel av de svenska hushållens totala skulder har ökat kraftigt de senaste åren. En utveckling som regeringen hoppas kunna förändra.
Redan när promemorian från Finansdepartementet presenterades var Klarna – inte helt oväntat – kritiska till förslaget.
Nu väljer fintechbolaget att gå till en hårdare attack mot regeringens förslag.
"Det regeringen föreslår är inte bara ett omfattande ingrepp i svenska företags frihet och möjlighet att innovera och utveckla digitala tjänster för konsumenterna, utan också ett försök att tala om för medborgarna vad som är bra för dem", skriver kommunikationschefen Aoife Houlihan i ett inlägg på Klarnas sajt.
Bolaget menar att sättet som de presenterar betalalternativ på idag inte görs med en vilja att locka in konsumenter i kreditupplägg.
“Vilket av de betalsätt som finns som ligger allra överst och är förvalt är individuellt för varje köp och utgår från ett lång rad olika parametrar, bland annat utifrån hur du tidigare handlat med Klarna, men också vilken typ av köp det är du gör i varje given situation”, skriver de bland annat.
Klarna har tidigare kritiserats för hur de arbetar med krediter, bland annat har de fått kritik av konsumentverket.
Klarna planerar nu att skicka in “ett utförligt remissvar”.
Knappt en tredjedel av Klarnas intäkter kom förra året från krediter. Läs mer om Klarna och bolagets affärsmodell här.