På söndagkällen stod det klart att de stora svenska techbolagen inte kommer att omfattas av regeringens nya förslag för personaloptioner.
Regeringen väljer att följa utredarens förslag och bara införa de enklare reglerna för bolag med mindre än 50 anställda och 80 miljoner i omsättning.
"Om de inte ändrat antal anställda och omsättning så är det ett helt värdelöst förslag och visar att de inte förstått eller lyssnat till kritiken av förslaget”, skriver Elisabeth Thand Ringkvist, ordförande i riskkapitalföreningen, i ett sms till Breakit.
Även Patrik Fagerlund på Widespace och Lena Apler, grundare av Collector Bank, är negativa till regeringens linje.
”Man försöker ju inte hjälpa bolag att bli unicorns direkt. Det känns lite snålt faktiskt”, säger Patrik Fagerlund.
”Även bolag som Spotify, Klarna och Collector har behov av att rekrytera toppersonal och vi vill också kunna motivera dem med delägarskap. Det är ett sätt att behålla intelligens och kompetens i landet. Jag kan inte förstå hur man har något att anföra mot det”, säger Lena Apler.
Hon har själv varit med och författat ett remissvar på utredningen tillsammans med en rad techprofiler som Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski och Izettle-grundaren Jacob de Geer.
Där argumenterade techprofilerna för att slopa begränsningarna på bolagets storlek.
Känner du att ni har fått något genomslag för det ni bad om?
"Nej, egentligen inte. Jag tycker hela angreppssättet från regeringen är sorgligt därför att det visar på en total ignorans för vad man vill åstadkomma. Det är inte som att man kommer skapa en massa skattesmitande riskkapitalister utan man vill rekrytera duktiga människor mot att ge dem delägarskap”, säger Lena Apler.
En av regeringens motiveringar för storleksbegränsningen är att förslaget snabbt ska kunna ta sig igenom EU-systemet så att inte processen tar längre tid än nödvändigt. Elisabeth Thand Ringqvist menar att det är ett fegt agerande av regeringen.
”Om England, när de var med i EU, lyckades få en gräns på 250 anställda och betydligt högre omsättning så borde det vara ett prejudikat som Sverige borde ha följt. Man törs bara inte ta striden mot EU”, säger hon.
Kan man inte argumentera för att Storbritannien har mer muskler att sätta emot EU än vad Sverige har?
”Storbritannien har valt att testa EU:s regler på ett annat sätt än Sverige. Man hade kunnat kräva att få implementera samma system som Storbritannien och sedan låta domen få komma. Man kan få ett nej men det bör ställas på sin spets innan”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Men för de minsta bolagen blir alltså reglerna faktiskt enklare och billigare. Ett bolag som påverkas positivt om förslaget genomförs är Instabridge. Men bolagets grundare Niklas Agevik är trots sin nya fördel, inte särskilt positiv till förslaget.
"Det här är ännu ett verktyg för oss att attrahera rätt personal. Men jag tror det är en missuppfattning att det skulle vara enklare för större startups att rekrytera personal", säger Niklas Agevik, vd och grundare av Instabridge.
Kan man inte argumentera för att större startups som exempelvis Spotify har möjlighet att betala en marknadsmässig lön?
"Jag tror att man även har missförstått vad som är en marknadsmässig lön. Vi tävlar på en global marknad och i Silicon Valley är en marknadsmässig lön för höga chefer både en hög lön och ett rejält optionspaket på toppen", säger han.
Även Patrik Fagerlund och Lena Apler medger att att förslaget inte är odelat negativt.
”Det är vettigt att börja med de allra minsta eftersom de behöver det mest. Jag tycker mest att resonemanget bakom har varit märkligt. Det här är inte ett sätt att undvika skatt eller att inte betala lön på. Det handlar om att motivera personer som ska vara med att utveckla bolaget och i förlängningen Sverige”, säger Lena Apler.