Sök

Annonssamarbete med JANSSON & NORIN

Bästa tipsen: Här är 5 snabba steg till ett stabilt konsultavtal

Jansson & NorinStartupjuristernaKrönika

Cornelia Joängen, jurist på Jansson & Norin

Startupjuristerna

Startupjuristerna

Krönikör

Ett konsultavtal behöver inte vara komplicerat och krångligt. I den här artikeln lämnas tips på vad du ska tänka på när du själv bygger ett konsultavtal.

Alla bolag köper in konsulttjänster vid något tillfälle. Ja, ägna 10 sekunders eftertanke så kommer du nog fram till att så är fallet. Men till skillnad från många andra affärer får konsultrelationen oförtjänt lite uppmärksamhet. Detta kan bero på att det ofta rör sig om relativt små affärer. Därför kör man ofta bara på utan eftertanke.

Eftersom det inte finns någon motsvarighet till köplagen för konsulttjänster, såsom en generell ”konsultlag”, kan parterna i stor utsträckning hitta på sina egna regler vid business to business-relationer.

Men när du skriver ett eget avtal så finns det alltid en risk att du missar någonting, vilket kan leda till problem och dyra konflikter. Här är därför några punkter som hjälper dig säkra samarbetet över tid. Huvudregeln för att säkra ett framgångsrikt samarbete är följaktligen alltid att ha ett avtal ”up front” med minst följande innehåll:

1. Vad ska du betala för?
Varken konsulten eller konsultens motpart kan ta ansvar för vad någon har tänkt eller har föreställt sig om detta inte har kommunicerats tydligt. Betrakta detta som ett förarbete för att utvärdera behovet och styra förväntningarna. Ju mer precist det är, desto bättre kommer samarbetet att bli. Om konsulten arbetar löpande – hitta på en rutin för uppföljning och löpande arbetsbeskrivning. Se även till att avrop alltid sker skriftligen framöver. Vid muntliga avstämningar – följ upp med mötesprotokoll eller liknande skriftliga bekräftelser. Detta blir sedan utgångspunkten för en eventuell bedömning om det föreligger fel i en tjänst. Om konsulten ska ha rätt att anlita underkonsulter ska detta anges. Det ska även anges att huvudkonsulten svarar för underkonsulter på samma sätt som för sig själv i förhållande till beställaren. Då blir det ordning på strukturerna när flera parter är inblandade.

2. Betalning – vad, hur och när?
Det spelar mindre roll i detta sammanhang om motprestationen består av ett fast arvode, löpande räkning eller en gentjänst. Huvudsaken är dock att principerna för betalning, det vill säga vad och när motprestation ska ske, stipuleras i avtalet. Ett upplägg med flera parter och underkonsulter i samma projekt där alla är beroende av någon annan kan stöka till betalningstidpunkten. Ange därför en självständig betalningstidpunkt för ordningens skull.

3. Vem äger och vem får använda de immateriella tillgångarna i resultatet?
Självklart ska beställaren få rätt att använda konsultens resultat om allt går som planerat. Men vem äger resultatet? Det är ofta inte lika självklart och bör därför anges i avtalet. Ange även när äganderätten övergår eller när beställaren får rätt att använda resultatet. Detta sker lämpligen i samband med betalning. Omvänt kan konsulten i sådana situationer ha rätt att hålla inne rätten till resultatet fram till dess betalning sker som säkerhet. Om konsulten även ska ha rätt att använda resultatet i andra uppdrag, ange även villkoren för detta. Betrakta rättigheterna som en förhandlingsfråga.

4. Är tillåtet att prata med andra och får man konkurrera med varandra?
Det ligger i båda parters intresse att arbetsrutiner och information om deras respektive verksamheter förblir hemliga. Lägg i så fall in villkor om sekretess. Förena med vite om det är motiverat för att säkerställa att förbuden efterlevs, vilket det typiskt sett är om värdefull information cirkulerar i samarbetet. Ett konkurrensutsatt bolag kan även ha ett intresse av att förhindra sin motpart från att utnyttja information om bolaget som cirkulerar i samarbetet i konkurrerande syfte genom ett konkurrensförbud.

5. Vad händer om tjänsten inte blir som planerat?
Parterna kan trots goda intentioner gå i klinch med varandra. Ofta på grund av att beställaren tycker att konsulttjänsten är felaktig. Vilka påföljder kan beställaren åberopa för felaktig tjänst när konsulten vill ha fullt betalt? Rätt att hålla inne betalning? Prisavdrag och hur mycket i så fall? Skadestånd för försening och extrakostnader? Nya tjänster från konsulten eller rättelse av levererad tjänst? Om några påföljder inte anges får man hämta inspiration från andra lagstiftningar såsom köplagen, lagen om handelsagentur och kommissionslagen, även om de inte är direkt tillämpliga på relationen. Ja, det blir osäkert helt enkelt. 

Regler kring konsulttjänster lyser oftast med sin frånvaro. Frånvaron leder till osäkerhet och osäkerheten kan kosta pengar i slutändan. Utnyttja stället frånvaron genom att förhandla och stifta ett eget regelverk på det sätt som passar det specifika konsultuppdraget.

Cornelia Joängen, Jansson & Norin
 

Det här är en sponsrad artikel från Jansson & Norin – en juristbyrå som har specialiserat sig på affärsjuridik och startups. Vill du veta mer om byrån så kan du klicka dig vidare in på deras sajt här.

Sponsrade inlägg är en del av Breakits annonserbjudande. Inläggen skrivs inte av Breakits redaktion utan av kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se

Läs mer