För tolv år sedan, när Elizabeth Holmes var 19 år gammal, beslutade hon sig för att hoppa av sin utbildning på Stanford University. Hon hade bestämt sig för att ta tag i ett problem som länge irriterat henne och som hon snudd på hatat: Att ta blodprov.
Hon kunde knappast vara ensam om att ha fobi mot nålar, resonerade hon.
Efter ett par mindre lyckade försök, som bland annat inkluderade ett plåster som hoppades kunna identifiera infektioner i blodet, grundade hon bolaget Theranos. Genom en teknik som gör det möjligt att analysera blod med enbart ett fåtal droppar ville hon förändra hur medicinska tester går till.
Idag är Theranos ett av de mest omdiskuterade medicinteknikbolagen i Silicon Valley. Med hjälp av enbart ett fåtal bloddroppar, via ett litet stick i fingret, så kan bolaget enligt egen utsago identifiera kolesterolnivåer såväl som cancer. Totalt rör det sig om 240 olika blodtester.
Tekniken är billigare, snabbare och mindre smärtsam än dagens blodprov som ofta kräver större mängder blod för att kunna genomföras.
En rad riskkapitalbolag har hittills investerat mer än 400 miljoner dollar i bolaget, och Theranos värderas numera till 9 miljarder dollar.
Elizabeth Holmes, som ibland jämförs med Steve Jobs (inte minst på grund av deras delade tycke för polotröjor), är numera världens yngsta ”self-made” miljardär i dollar.
Men allt är inte en dans på rosor. Den senaste tiden har allt fler frågetecken riktats mot bolaget och dess metoder. Enligt flera tidigare anställda som Wall Street Journal har pratat med så har tekniken bara testats på ett fåtal av de blodprover som man säger sig kunna hantera och i sin tur identifiera. Flera tidigare anställda ställer sig dessutom frågande till träffsäkerheten i maskinen.
En hälsovårdsanalytiker som affärstidningen Forbes har pratat med konstaterar i sin tur att han pratat med en kliniker som menade att ”det enda som Theranos har revolutionerat är att sätta ett pris på transparens och en bra pr-kampanj”.
Theranos förnekar förstås att bolagets tester skulle vara opålitliga. Däremot vill ledningen inte berätta hur många olika blodtester deras maskiner faktiskt kan genomföra eller hur deras labb-procedurerar ser ut. Företagshemligheter, säger Theranos.
I samband med ett event anordnat av Wall Street Journal beslutade sig Elizabeth Holmes dock för att kommentera artikeln. Hon jämförde bland annat WSJ med en skvallertiding och sa:
”Vi är precis samma bolag som innan artikeln publicerades. Bara för att en person rapporterar felaktigt om oss, så förändrar det inte oss”, säger hon.
Klart är att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA hittills bara har godkänt bolagets herpes-test. Theranos har ansökt om godkännande för fler tester, men de ansökningarna är inte färdiggranskade.
Det stoppar dock inte Theranos från att sälja sina samtliga tester i butik. I USA krävs det nämligen inte tillstånd från läkemedelsverket att sälja ett blodtest – bara om de säljer själva maskinerna som analyserar testen.
Vad Theranos öde blir i slutändan återstår att se.
Ur ett svenskt perspektiv kan det bli intressant att se hur reglerande myndigheter kommer att hantera blodrelaterade startups som Blodkoll, Werlabs och i förlängningen också hälsoappar som Natural Cycles och Clue.
I EU finns en standard som kallas CE-märkning för produkter inom hälsoområdet som är godkända av myndigheterna. Ett exempel på en svensk startup som redan har krånglat sig igenom processen att bli CE-märkt är den digitala vårdcentralen Kry.