Världen står på randen till en ny teknisk revolution och redan 2012 satte dåvarande regering målet att Sverige ska vara ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.
Enligt en prognos från World Economic Forum så kommer hisnande 800 miljoner jobb världen över att ersättas med robotar och AI innan decenniet är slut.
Tekniken är en helt avgörande framtidsfråga. Men var finns den politiska viljan?
I veckan argumenterade Arash Gilan i en krönika i Breakit för att den tyvärr lyser med sin frånvaro.
Han är vd och medgrundare av marknadsföringsbyrån Viva Media och driver även vd-podden.
”Arrogansen från våra politiker kring dessa frågor kan man förstå genom att det finns långt mer uppenbara frågor att diskutera – men är det inte just det som är problemet med politiken idag? Den ser inte längre än vad näsan räcker.”
Arash Gilan har bläddrat i partiernas valmanifest i jakt på visioner och löften och konstaterar att det blev en snabb läsning.
”Inget parti nämner tech överhuvudtaget. Tre partier – Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – nämner inte det digitala över huvud taget.”
Nu visar en ny Sifo-undersökning att Arash Gilan inte är ensam om att sakna förtroende för riksdagspartiernas digitaliseringsförmåga. Enligt undersökningen, som har gjorts av Sifo Kantar på uppdrag av it-konsultbolaget Nexer Group (tidigarer Sigma IT) via Hipe Agency, säger 51 procent av de tillfrågade att de antingen inte vet eller att de saknar förtroende för att partierna har vad som krävs för att leda arbetet.
7 av 10 kan inte svara på en fråga om vilken partiledare de känner förtroende för, antingen för att de inte vet eller för att de saknar förtroende för alla åtta.
”Vi har en rad problem som måste lösas akut, kompetensbristen inom techbranschen är ett av dem. Om vi inte har tillräckligt med ingenjörer i Sverige och heller inte enkelt kan anställa från andra länder får det en kedjeeffekt i svenskt näringsliv som snabbt leder till sämre ekonomi, färre jobb och otrygghet i systemet”, säger Lars Kry som är vd för Nexer Group.
”Det är lätt att prata om akuta problem med konkreta åtgärder som gängkriminalitet, betydligt svårare att förklara hur det hänger ihop med framtidstro och jobb för alla. Vi vill att både media och politiker förklarar sina strategier så att folk får rätt underlag att rösta på.”
Några nedslag från undersökningen
Det är ganska jämnt mellan blocken i frågan visar undersökningen. 26 procent anser att högerpartierna (Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna) har förmågan att digitalisera Sverige medan 22 procent anser att de rödgröna partierna (Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet) är lämpade för uppgiften.
Socialdemokraterna och Moderaterna ligger på samma nivå i undersökningen. 17 procent har förtroende för respektive parti i frågan.
I statsministerduellen kammar S-ledaren Magdalena Andersson in något högre tilltro än moderatledaren Ulf Kristersson. Hon får 9 procent medan han får 7 procent.
Magdalena Andersson har högst förtroende bland de äldre i undersökningen, 65-79-åringar, medan Ulf Kristersson kammar hem högst placering bland de i åldersspannet 18-29 år. Han följs där av Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.
Siffrorna visar också att dubbelt så många män som kvinnor har förtroende för för Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).
Fler kvinnor uppger att de inte vet som svar på frågorna.
Av partiledarna har Jimmie lägst förtroende i Stockholm. Endast 3 procent av väljarna tror på hans förmåga i frågan.
Nexer Groups vd Lars Kry hoppas att undersökningen kan sätta ljus på en viktig fråga för Sveriges tillväxt. Partierna måste förklara hur de ska sätta Sverige på kartan som världens mest digitala land.
”Teknik och digitalisering bör bli en högre prioriterad politisk fråga då det är en möjliggörare för förbättring inom alla delar av samhället. Utan effektiv digitalisering kommer vi inte kunna ta hand om en åldrande befolkning, inte klara miljömålen och absolut inte stå oss i en internationell konkurrens om jobb och innovation.”
Undersökningen bygger på 2500 intervjuer med väljare i åldrarna 18-79 år. Undersökningen genomfördes mellan 26 augusti och 6 september.