Det kallas forskningsavdrag – och innebär att arbetsgivaravgiften för en anställd kapas med 10 procent av bruttolönen.
För att ha rätt att göra avdraget måste den anställde ägna minst 75 procent av sin arbetstid – och minst 15 timmar i månaden – åt forskning eller utveckling.
Vad menas då med det? Skatteverket bedömer det så här:
Forskning = ett systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap.
Utveckling = ett systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
“Ny” är också ett viktigt ord. Forskningsavdraget får inte göras om utvecklingsarbetet handlar om att förfina eller anpassa en befintlig produkt. Spotify borde med andra ord inte kunna göra avdraget för utvecklare som enbart sysslar med att utveckla bolagets nuvarande musikströmningsapp.
Kravet är också att arbetet sker i kommersiellt syfte. Avdraget får därför inte göras om ni gör forsknings- eller utvecklingsarbetet i ett projekt som drivs av stat, kommun eller landsting. Avdragstaket för ett företag eller en koncern ligger på 230.000 kronor per månad.
För rätt bolag kan det finnas stora pengar att spara.
Exempel:
Om du har en anställd med 50.000 kronor i månadslön betalar du med 31,42 procents arbetsgivaravgift 15.710 kronor i arbetsgivaravgift. Efter forskningsavdraget blir avgiften i stället 10.710 kronor – eftersom det kapats med 10 procent av bruttolönen (5.000 kronor).
I det här fallet blir skattelättnaden under ett år alltså 60.000 – för en anställd.
Ett bolag som nyttjat avdraget är hälsostartupen Pilloxa, som håller på att bygga en smart läkemedelsdosett. Den klassiska dosetten är en liten plastdosa med fack för att förvara och hålla ordning på mediciner. I Pilloxas tappning är den en digital enhet som kopplas till mobilen.
Produkten föddes ur Clinical Innovation Fellowships, ett innovationsprojekt i regi av Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms läns landsting. Per Nilsson och hans team spenderade flera månader ute på kliniker, där de identifierade olika behov och problem.
Utmaningen de till slut valde att angripa – och som också lade grunden till startupen Pilloxa: att göra det enklare för människor att ta sina mediciner.
“Projektet ledde fram till koncept och lösningar som vi nu håller på att kommersialisera”, säger medgrundaren Per Nilsson.
Arbete som de alltså gjort forskningsavdrag för. I startupen arbetar i dag sex personer, varav fem med utveckling av produkten.
“Det handlar bland annat om att ta fram själva boxen, mjukvara till den och en app med frontend och backend. Det här är arbete som vi kunnat göra avdrag för”, säger Per Nilsson och avslutar:
“Som startup måste man ofta vrida och vända på varje krona så det här har varit välkommet”.
Innan Pilloxa började göra avdraget rådfrågade de en handläggare på Skatteverket – något du kan göra om du är osäker på om du har rätt att göra avdraget eller inte. På myndighetens webbplats finns dessutom mer att läsa om forskningsavdrag.